Komplett referenslista till analysdatabasen 2005-08-21

Åter till analysdatabasen

1 Akuta luftvägsinfektioner - rekommendationer för primärvården. Läkartidningen 1995;92:181-7. --- En expertgrupp med norska och svenska deltagare tog fram rekommendationer för behandling av akuta luftvägsinfrektioner. Rekommendationerna, som riktar sig främst till primärvården ger konkreta råd om värdet a olika laboratorieundersökningar bl a B-SR, leukocyter och CRP vid akuta luftvägsinfektioner.
2 Al-Jubouri, M.A. & Young, R.M. - Hypertriglyceridaemia : a pointer to diabetes mellitus and alcoholism. Annals of clinical biochemistry 1993;30:201-2. --- I en studie av 231 personer med förhöjda triglycerider i serum upptäckte man 21 tidigare okända diabetiker och ett betydande antal alkoholister.
3 Almdal, T. et al. The predictive value of microalbuminuria in IDDM : a five-year follow-up study. Diabetes care 1994;17:120-5.--- Under en 5-årsperiod följde man diabetiker med och utan mikroabuminuri. I gruppen med albuminuri fick fler patienter njurskador än i kontrollgruppen. Årlig kontroll av urinalbumin föreslås för att man ska kunna upptäcka vilka patienter som riskerar njurskador.
4 Andersson, D.K. - Diabetes mellitus in a defined population : a longitudinal study with special reference to early diagnosis, occurrence and mortality. Uppsala : Univ., 1994. (Acta universitatis upsaliensis 462). Diss. --- I avhandlingen redovisas en 5-årsscreening i Laxå med beslutsgräns för icke-fastande B-Glukos 8,0 mmol/L för män och 7,5 mmol/L för kvinnor. Man fann 66 nya diabetiker. Sensitiviteten för B-Glukos var 78 procent och för U-Glukos 23 procent.
5 Andersson, S.I., Hovelius, B. & Tryding, N. - Decentralized laboratory testing : attitudes of physicians and medical students. Scandinavian journal of primary health care 1990;8:197-202. --- Tre grupper av läkare med olika klinisk erfarenhet fick ange i vilken ordning 56 olika kliniskt kemiska undersökningar behövdes i primärvården. De minst erfarna läkarna ansåg sig behöva fler lokala analyser. Betydelsen av en praktiskt inriktad utbildning betonas.
6 Asplund-Carlson, A. & Carlson, L.A. - Studies in hypertriglyceridaemia. 1. Serum triglyceride distribution and its correlates in randomly selected Swedish middle-aged men. Journal of internal medicine 1994;236:57-64.--- Vid en undersökning av 1 562 40-50-åriga män fann man att triglyceridhalten i serum var skevt fördelad med övre (95 procent) gräns vid 3,05 mmol/L. Halten var bl a korrelerad till antalet cigaretter som röktes per dag.
7 Berglund, S. & Zettervall, O. - Incidence of polycythemia vera in a defined population. European journal of haematology 1992;48:20-6. --- Polycytemia vera (ökat antal blodkroppar i blodet) är en relativt vanlig sjukdom hos äldre. I en studie av 177 patienter fann man att antalet nyupptäckta fall var 18,3/100 000/år för 80-åriga män respektive 14,6 för 70-79-åriga kvinnor.
8 Berne, C. - Mikroalbuminuri. Diabetesforum 93, Linköping 4-5 februari 1993 : sammanfattningar. Solna : Svenska diabetesförbundet, 1993. S. 107-9. --- Betydelsen av mikroalbuminuri som riskfaktor för utveckling av njurskada och hjärt-kärlsjukdom är allt mera uppenbar. Artikeln sammanfattar aktuell erfarenhet.
9 Bergman, B. & Ljungberg, B. - Hematuri hos yngre måste utredas - urinblåsecancer kan vara symtomorsak. Läkartidningen 1990; 87:1966. --- En 16-årig pojke sökte distriktsläkare för täta trängningar till vattenkastning. Han hade hematuri och gavs antibiotika utan resultat. Han visade sig vid fortsatt undersökning ha en blåstumör. Hematuri får ej negligeras om patienten har symtom från urinvägarna.
10 Bitzén, P.O. & Scherstén, B. - Assessment of laboratory methods for detection of unsuspected diabetes in primary health care. Scandinavian journal of primary health care 1986; 4:85-95.  --- För upptäckt av diabetes behövs en bra blodglukosmetod. Med uringlukosbestämning hittar man bara en mindre del av diabetikerna vid screening i primärvården.
11 Borgquist, L. et al. - Patientnära kemiska analyser i primärvården : viktigt led i snabb teknisk utveckling. Läkartidningen 1994; 91:269-72. --- Patientnära klinisk kemi är meningsfullt endast om det finns ett kliniskt behov, om analysresultaten är tillförlitliga och ekonomiskt försvarbara. Några kliniska, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser belyses genom praktiska erfarenheter inom primärvården.
12 Callaham, M. - Inaccuracy and expense of the leukocyte count in making urgent clinical decisions. Annals of emergency medicine 1986;15:774-81. --- I en undersökning av 172 patienter med förhöjt antal vita blodkropper i blodet (leucoytos) visade det sig att undersökningen hade mycket låg känslighet för upptäckt av bakteriella sjukdomar. Räkningen av vita blodkroppar var dessutom mycket ospecifik och dyr. Slutsatsen blev att undersökningen bör läggas ner.
13 Carter, C.J. - Ferritin levels and iron deficiency. Transfusion 1994;34:452-3. --- Bestämning av ferritin i serum är en mycket känslig analys för upptäckt av järnbrist. Värden under 15 mikrogram per liter talar starkt för nedsatt järnhalt i depåerna hos både män och kvinnor.
14 Cembrowski, G.S. et al. - A systems approach to assure optimal proficiency testing in the hematology laboratory. Clinics in laboratory medicine 1993;13:973-83. --- Amerikanska erfarenheter av kvalitetssäkring av hematologiska undersökningar redovisas. Trots förbättringar finns många problem med dåligt fungerande teknik.
15 Daniels, M. & Schroeder, S.A. - Variation among physicians in use of laboratory tests II : relation to clinical productivity and outcomes of care. Medical care 1977;15:482-7. --- Flera studier visar att det finns en stor variation mellan hur mycket olika läkare utnyttjar laboratorieundersökningar utan att man kan visa någon skillnad i sjukvårdens effektivitet.
16 Deckert, T. et al. - Microalbuminuria : implications for micro- and macrovascular disease. Diabetes care 1992;15:1181-91. --- Mikroalbuminuri förekommer hos 15-20 procent av diabetespatienterna. Ökad utsöndring av albumin i urinen är en riskmarkör för njursjukdom, ögonskador och död i hjärt-kärlsjukdom. Även patienter som inte har diabetes har en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom om de har mikroalbuminuri.
17 Dreyer, T. - Hvad koster en laboratorieundersøgelse? Klinisk kemi i Norden 1992;2:21-6. --- En översiktsartikel över alla de variabler, som man måste ta hänsyn till vid beräkning av kostnader för laboriatorieundersökningar.
18 Eisenberg, J.M. - Physician utilization : the state of research about physicians' practice patterns. Medical care 1985;23:461-83. --- En omfattande analys av skälen till att olika läkare utnyttjar laboratorieundersökningar så extremt olika. Med hjälp av utbildning och andra metoder kan man motivera läkarna att optimera beställningsfunktionerna.
19 Erickson, K. - Optimal use of the laboratory in the changing healthcare environment : do lab test cost money or save money? Clinical chemistry 1994;40:1615. --- I en editorial betonas vikten av en optimal (kostnadseffektiv) användning av laboratorieresurserna i klinisk kemi.
20 Fowkes, F.G.R. et al. - Trial of strategy for reducing the use of laboratory tests. British Medical Journal 1986;292:883-5. --- Genom information och veckovis genomgång av ordinationsmönstret kunde man minska antalet analyser direkt med 64 procent och med 39-45 procent under en tio veckors period.
21 Gama, R. et al. - Feedback of laboratory usage and cost data to clinicians - does it alter requesting behaviour? Annals of clinical biochemistry 1991;28:143-9. --- Allmänläkare kunde under en sex månaders period följa sina beställningar av laboratorieundersökningar och jämföra med sina kollegors vanor. Antalet beställningar minskade signifikant (med 13-25 procent) speciellt beträffande enkla rutinundersökningar.
22 Garfield, S.R. - Multiphasic health testing and medical care as a right. New England journal of medicine 1970;283:1087-9. --- I artikeln diskuteras hur man med regelbundna hälsoundersökningar tidigt kan upptäcka sjukdomar och optimera läkarinsatserna.
23 Hansen, J.G. et al. - Predicting acute maxillary sinusitis in a general practice population. British Medical Journal 1995;311:233-6. --- I en studie av 174 patienter med akuta bihåleinflammationer fann man att C-reactivt protein (B-CRP) och sänka (B-SR) var oberoende, värdefulla diagnostiska kriterier. Kombinationen av det två variablerna hade en sensitivitet på 0,82 och specificitet på 0,57.
24 Hansson, L.O. et al. - Measurement of C-reactive protein and the erythrocyte sedimentation rate in general practice. Scandinavian journal of primary health care 1995:13:39-45. --- På fyra vårdcentraler undersökte man samtidigt C-reaktivt protein (CRP) och sänka i 607 konsekutiva fall när endera undersökningen var ordinerad. Resultaten överensstämde i 71 procent av fallen sannolikt beroende på en överbeställning av sänkor. Vid misstänkta akuta inflammationer var CRP värdefullare än sänkan.
25 Harris, M.I. - Undiagnosed NIDDM : clinical and public health issues. Diabetes care 1993;16:642-52. --- Man räknar med att 10-20 procent av USA:s befolkning över 50 år har en oupptäckt diabetes. Det är viktigt att tidigt finna dessa patienter för att förebygga komplikationer såsom blindhet och andra kärlsjukdomar.
26 Hasman, A. et al. - Open Labs Project : to test or not to test, that is the question. Clinica chimica acta 1993;222:49-56. --- Allmänläkare i Holland får via ett datasystem reda på utfallet av beställningar av olika laboratorieundersökningar. Projektet beskrivs som effektivt för optimering av laboratorieverksamheten.
27 Hedbäck, G. - Long-term studies on the efficiency of surgery in primary hyperparathyroidism. Göteborg : Department of Surgery, Univ. of Göteborg, 1995. Diss. --- I avhandlingen visar författaren på ett övertygande sätt att primär hyperparathyroidism går att behandla effektivt med kirurgi. Sjukdomen har ofta lätta och ospecifika symtom men leder obehandlad till en för tidig död. Den upptäcks lättast med analys av serum-calcium.
28 Hedenberg, L. - Tips till företagshälsovården: triglyceridvärdet avslöjar osund livsstil. Läkartidningen 1988;85:4514. --- Genom att analysera triglycerider i serum kan man avslöja överkonsumtion av alkohol, fet mat och brist på regelbunden motion.
29 Hjortdahl, P. & Melbye, H. - Does near-to-patient testing contribute to the diagnosis of streptococcal pharyngitis in adults? Scandinavian journal of primary health care 1994;12:70-6. --- Patienter med betahemolytiska streptococcer typ A undersöktes med olika laboratoriemetoder. Av dessa gav CRP och leukocyter kliniskt betydelsefull information medan sänkan inte var till någon nytta.
30 Hjortdahl,P, et al. - C-reactive protein : new rapid assay for managing infections disease in primary health care. Scandinavian journal of primary health care 1991;9:3-10. --- C-reaktivt protein bestämdes i 288 fall av misstänkt infektion dels med NycoCard CRP dels med en referensmetod. Korrelationen var acceptabel (r=0,85). CRP gav bättre klinisk information än sänkan i nästan samtliga fall.
31 Holmquist, B. et al. - Oriktad hematuri- screening bör undvikas i den öppna vården. Läkartidningen 1984;81:548-50. --- Utredning av hematuri är arbetskrävande och kostsam. Vid en allmän hematuriscreening hade av 5 313 öppenvårdspatienter över 25 år 711 (13 procent) kemisk hematuri. Av dessa utreddes 174 patienter utan symtom från urinvägarna med bl a cytologi, urografi och cystoscopi. Det enda mera påtagliga fyndet var en blåscancergrad I. Resultatet talar för att man bör undvika att genomföra oriktad hematuriscreening i den öppna vården.
32 Home, P.H. - Diagnosing the undiagnosed with diabetes : professional alertness remains the most efficient approach. British Medical Journal 1994;308:611. --- Hälften av diabetespatienterna har redan fått komplikationer innan deras sjukdom diagnostiserats. Genom en effektivare diagnostik skulle antalet fall av blindhet eller amputationer kunna halveras. Särskilt viktigt är att undersöka patienter med diabetes i släkten, bukfetma och högt blodtryck.
33 Hultcrantz, R. et al. - Patienter med förhöjda levervärden - när och hur ska de utredas? Läkartidningen 1988;85:950-5. --- Fynd av förhöjda värden av transaminaser i serum (S-ALAT och S-ASAT) hos subjektivt opåverkade personer är ett kliniskt problem som har ökat till följd av mer frekvent blodprovtagning. Dessa personer kan ibland helt i onödan bli föremål för extensiv utredning. Den vanligaste orsaken till en lätt stegring av enbart transminaser är fettlever beroende på alkoholmissbruk eller övervikt. Ökning av alkaliska fosfataser finner man hos patienter med gallvägssjukdom eller malignitet. Dessa bör utredas snabbare och med andra metoder än patienter med enbart transaminasstegring.
34 Ingram Main, R., Wright, J. & Kiechle, F.L. - Data management programs for bedside glucose testing. Laboratory medicine 1994; 25:784-9. --- Bestämning av blodsocker (B-Glukos) kan nu utföras tillförlitligt direkt bredvid patienten. Resultaten kan sedan överföras till journalen med infraröda signaler.
35 Jacobsson, K. et al. - S-GT och alkoholism - nyktert sett. Läkartidningen 1980;77:987-90. --- Gammaglutamyltransferas (GT) är ofta men långt ifrån alltid förhöjt vid alkoholism. Det finns många andra orsaker (t ex mediciner mot epilepsi som nästan alltid ger förhöjda värden). Det är orealistiskt att använda testet som en screeningmetod för att avslöja dold alkoholism. Analys av S-GT är däremot ett värdefullt och relativt billigt hjälpmedel att följa förloppet vid känd alkoholism.
36 Jensen, J.S. et al. - Microalbuminuria reflects a generalized transvascular albumin leakiness in clinical healthy subjects. Clinical science 1995;88:629-33. --- Även hos subjektivt friska patienter kan det vara viktigt att upptäcka en lätt ökad utsöndring av albumin i urinen. Mikroalbuminuri är tecken på skadade blodkärl och kan förklara varför dessa patienter har en ökad frekvens av åderförkalkningssjukdomar.
37 Jeppsson, J.O. - HbA1c-analyser inom svensk sjukvård. Diabetesforum 93, Linköping 4-5 februari 1993 : sammanfattningar. Solna : Svenska diabetesförbundet, 1993. S. 103-6. --- HbAIc-analyser har fått en allt större betydelse vid uppföljning av diabetesbehandling. Det finns flera olika analystekniker som kan ge olika resultat. För att nå hög kvalitet på analyserna är det nödvändigt med regelbunden kvalitetssäkring. Provtagningsrutinerna kan förenklas med användning av kapillärblod på filtrerpapper, som patienten själv skickar till laboratoriet.
38 Jerums, G. et al. - Microalbuminuria in diabetes. Medical journal of Australia 1994; 161:265-8. --- I en aktuell artikel sammanfattas betydelsen av mikroalbuminuri vid diabetes med fakta och rekommendationer om behandling av patienterna.
39 Julander, I. et al. - Värdefullt prov vid infektionssjukdomar : C-reaktivt protein ger bättre vägledning än sänkan. Läkartidningen 1994;91:4485-92. --- Det finns nu ett flertal studier som talar för att C-reaktivt protein (CRP) ger bättre vägledning än sänkan, antalet vita blodkroppar och differentialräkning av vita blodkroppar i diagnostiken av bakteriella och virala infektioner. Dessa parametrar måste dock vägas mot den kliniska bilden. Fyra svenska studier som belyser detta presenteras.
40 Kent, D.L. - Decision analysis and assessment of the clinical impact of diagnostic tests. Laboratory medicine 1991;22:718-24. --- I artikeln diskuteras hur man ska kunna utvärdera den kliniska nyttan av en ny undersökningsmetod. I bedömningen ingår om den nya metoden kan upptäcka sjukdomar eller följa sjukdomsförlopp effektivare än tidigare använda undersökningar.
41 Kuusisto, J. et al. - Hyperinsulinemic microalbuminuria : a new risk indicator for coronary heart disease. Circulation 1995;91:831-7. --- Äldre personer med en lätt ökad halt av albumin i urinen (mikroalbuminuri) och ökad insulinnivå i blodet (hyperinsulinemi) har en klart ökad risk för att insjukna och dö i hjärtinfarkt.
42

Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 --- Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. ”Även om analys av laktatdehydrogenas (LD) finns på många laboratorier är den på väg ut ur arsenalen.”
43 Lewandrowski, K. et al. - Mandatory laboratory consultation : how one hospital's program reduced overuse of cardiac tests. Laboratory medicine 1994;25:460-3. --- Genom att införa ett program som begränsade användningen av en relativt dyrbar analys vid misstänkt hjärtsjukdom kunde man minska på laboratoriekostnaderna utan att förlora i dia-gnostisk säkerhet.
44 Lindstedt, G. et al. - Diagnostik av primär hyperparatyreoidism : enklare och snabbare utredning i öppen vård. Läkartidningen 1993;90:2867-70. --- Primär hyperparatyroidism är ett vanligt tillstånd. Tillkomsten av metoder för analys av joniserat calcium och intakt parathormon har på ett väsentligt sätt underlättat diagnostiken.
45 Lindstedt, G. et al. - Hur bör man diagnostisera och behandla patient med misstänkt kobalaminbrist. Läkartidningen 1992;89:2083. --- I en kort översikt diskuteras vilka patientgrupper som bör utredas och hur kobalaminbrist kan fastställas bl a med analys av metylmalonat i serum.
46 Linnarsson, R. - Erfarenheter av medicinsk revision på vårdcentral: avgränsade problem med klara kriterier har störst chans att leda till lyckad revision. Läkartidningen 1991; 88:3380-2. --- Medicinsk revision innebär granskning av medi-cinsk verksamhet i syfte att förbättra kvaliteten i vården. Avsikten är att undersöka om man använder de bästa metoderna i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Fyra års arbete vid en vårdcentral redovisas. I exempel på kriterier vid medicinsk revision av hypertoni ingår flera laboratorieanalyser.
47 Ljunggren, J.G. - Primär hypotyreos - en svår klinisk diagnos. Läkartidningen 1988; 85:503. --- Diagnosen hypotyreos är ofta svår att ställa enbart med hjälp av kliniska symtom. Detta gäller särskilt efter 60 års ålder då en frekvens upp emot sju procent har rapporterats. Man bör därför vara generös med att analysera TSH i serum, som säkerställer diagnosen.
48 Lyon, A.W., Greenway, D.C. & Hindmarsh, J.T. - A strategy to promote rational clinical chemistry test utilization. American journal of clinical pathology 1995;103:718-24. --- Genom att förbjuda testpaneler med ett stort antal analyser i paket kunde man i Canada minska antalet analyser med 38 procent. Besparingarna blev dock lägre och efter flera månader steg åter analysantalet till ursprungsvärdet.
49 Mandel, J.S. et al. - Reducing mortality from colorectal cancer by screening for fecal occult blood. Minnesota Colon Cancer Control Study. New England journal of medicine 1993;328:1365-71. --- I en undersökning av 46 551 personer mellan 50 och 80 år bestämdes blod i avföringen årligen i 13 år. Härigenom kunde man minska dödligheten i colorektal (tjock- och ändtarms-) cancer med 33 procent.
50 Marre, M. & Bouhanick, B. - Microalbuminuria. Current opinion in nephrology and hypertension 1994;3:558-63. --- Mikroalbuminuri är tecken på njursjukdom eller hjärtkärlsjukdom. Behandling med vissa mediciner kan följas med bestämning av urinalbuminurihalten.
51 Marton, K.I., Tul, V. & Sox Jr, H.C. - Modifying test-ordering behavior in the outpatient medical clinic. A controlled trial of two educational interventions. Archives of internal medicine 1985;145:816-21.--- Detta är en av nyckelreferenserna till denna Spri rapport. I studien kunde man visa att det gick att sänka utnyttjandet av laboratorieresurserna i öppenvård med 42 procent genom att läkarna fick en 80-sidig manual med information om olika undersökningars kostnad och nytta. Man betonade vikten av att använda specifika tester och läkarna fick under tre månader datorutskrift varannan vecka med uppgifter om sina och kollegornas utnyttjande av laboratoriet.
52 Mogensen, C.E. et al. - Blood pressure elevation versus abnormal albuminuria in the genesis and prediction of renal disease in diabetes. Diabetes care 1992;15:1192-204. --- Ökad utsöndring av albumin i urinen är en viktig indikator för njursjukdom vid diabetes och en signal om att man ska överväga behandling av högt blodtryck.
53 Mutimer, D. et al. - Computerised protocols for laboratory investigation and their effect on use of medical time and resources. Journal of clinical pathology 1992;45:572-4. --- I ett datasystem, som sammanställts av erfarna läkare, lämnas information till yngre läkare om lämpliga laboratorieundersökningar i olika kliniska situationer. Härigenom kunde man både spara tid och sjukvårdsresurser.
54 Mykkänen, L. et al. - Microalbuminuria precedes the development of NIDDM. Diabetes 1994;43:552-7. --- I studien ingick 891 personer mellan 65 och 74 år som följdes under 3,5 år. Ingen av dem hade diabetes vid studiestarten. Undersökningen talar för att om man finner en ökad utsöndring av albumin i urinen så kan det vara det tidigaste tecknet på icke-insulin-beroende diabetes.
55 Myrhed, M. - Nytt test i alkoholdiagnostiken : kolhydratfattig transferrin överlägsen markör för att påvisa långvarigt missbruk. Läkartidningen 1992;89:3276-80. --- En rad studier har visat att kolydratfattigt transferrin (CDT) är en överlägsen biokemisk markör för att påvisa ett långvarigt högt alkoholintag. Resultaten visar en sensitivitet på 92 procent vid en konsumtion av 50-80 gram alkohol per dygn under minst en vecka medan specificiteten anges till 87 procent. Förhöjda CDT-värden normaliseras under alkoholfria perioder med en halveringstid på ungefär 14-15 dagar.
56 Mååg, L., Swartling, P.G. & Smedby, B. - Livslång onödig behandling riskeras om inte utredningarna av B12-brist förbättras. Läkartidningen 1992;89:984-6. --- Endast hälften av utredningarna av vitamin B12-brist inom primärvården bedömdes som acceptabla enligt de kriterier som uppställts i ett lokalt vårdprogram. Det understryker behovet av förbättrad fortbildning avseende utredning av B12-brist.
57 Mørk Hansen, T. - Biokemiske markører ved RA. Nordisk medicin 1994;109:228-9. --- I en genomgång av biokemiska markörer vid reumatoid arthrit betonas att CRP är en specifikare variabel än sänkan för bedömning av den inflammatoriska aktiviteten.
58 Nexø, E. - Primær- og sekundærsektorens andel i produktion og forbrug af klinisk-kemiske blodanalyser : et femårigt udviklingsforløb i Fredriksborg Amt. Ugeskrift for læger 1992:154:1184-8. --- Statistik från Danmark visar att 3,7 blodanalyser utförs per invånare och år. Primärvården svarar för 31 procent av samtliga rekvirerade analyser. En femtedel av dessa utförs decentralt i primärvården. B-Hemoglobin, B-SR och B-Glukos utgör 90 procent av de lokala analyserna. Glukosanalyserna har ökat med 50 procent under senare år. Det finns emellertid stora lokala skillnader i analysmönstret beroende på inarbetade vanor. Behover av samarbete mellan klinisk kemi och primärvården betonas.
59 Nilsson-Ehle, P. et al. - Kolesterol - svårare att mäta än sänka? : kraven höga på laboratoriemetoder. Läkartidningen 1989;86:1263-9. --- Bestämning av serumkolesterol fordrar noggrann standardisering av provtagning, analys och kontinuerlig kvalitetskontroll. Det är viktigt att skilja på referensgränser och åtgärdsgränser. För ett optimalt resursutnyttjande är det viktigt att anrika behandlingsbar kardivaskulär risk hos angelägna målgrupper. Ett screening-program bör innehålla bestämning av HDL-kolesterol.
60 Norberg, B. et al. - Neurologiska institutioner eniga : föreslår nya riktlinjer för handläggning av misstänkt B12-brist. Läkartidningen 1992;89:2011-2. --- Symptomen vid B12-brist är ofta svåra att känna igen. Bestämning av vitaminhalten i serum (S-kobalaminer) har visat sig vara otillförlitlig som mått på B12-brist. Diagnostiken kan nu skärpas med hjälp av analys av metylmalonsyra och homocystein i serum.
61 Parle, J.V. et al. - Prevalence and follow-up of abnormal thyrotrophin (TSH) concentrations in the elderly in the United Kingdom. Clinical endocrinology 1991;34:77-83. --- I en undersökning av 1 210 patienter över 60 år fann man höga TSH-värden hos 11,6 procent av kvinnorna och 2,9 procent av männen. Initialt visade det sig att 18 patienter hade hypothyreos och ytterligare 13 utvecklade sjukdomen under det närmaste året. Författarna föreslår att man bör överväga att undersöka alla personer över 6o år för att tidigt diagnostisera nedsatt sköldkörtelfunktion.
62 Persson, J. & Magnusson, P. H. - Causes of elevated serum gamma-glutamyl transferase in patients attending outpatient somatic clinics and district health centres. Scandinavian journal of primary health care 1987;5:13-23.  --- I en studie av 1 985 patienter fann man förhöjda värden för gammaglutamyltransferas i serum (S-GT) hos 291 (11, 6 procent). Endast en tredjedel av fallen berodde på alkohol. Resten av fallen berodde på sjukdom eller läkemedel. Känsligheten för S-GT för att finna alkoholister var bara 40 procent.
63 Robinson, D. & Whitehead, T.P. - Effect of body mass and other factors on serum liver enzyme levels in men attending for well population screening. Annals of clinical biochemistry 1989;26:393-400. --- Vid bedömning av vissa serumenzymer (ASAT, ALAT och GT) måste man känna till att de ej sällan är förhöjda hos feta personer.
64 Sandberg, S. - Near patient testing must improve patient care. Scandinavian journal of primary health care 1994;12:65-7. --- Med utgångspunkt från diagnostik av halsinfektioner med beta-hemolytiska streptococcer diskuteras nyttan av patientnära analyser i primärvården. CRP kan ersätta både räkning av leukocyter och sänkan som markör vid akuta inflammationer.
65 Selby, P.L. & Adams, P.H. - The investigation of hypercalcaemia. Journal of clinical pathology 1994;47:579-84. --- Förhöjt calciumvärde i serum (hyperkalcemi) är ett viktigt fynd i primärvården. Den vanligaste orsaken är primär hyperparatyroidism som är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna (1,3 per 1 000) efter diabetes och thyroideasjukdom. Den går numera att diagnostisera genom bestämning av intakt parathormon i serum (S-PTH).
66 Sinnott, M.M. et al. - Knowledge based lipid management system for general practitioners. Clinica chimica acta 1993;222:71-7.  --- Man håller på att utveckla ett kunskapsbaserat dataprogram med råd till läkare i primärvården. Exemplet här gäller tolkning av laboratorievärdena S-Kolesterol, S-HDL-kolesterol och S-Triglycerider. Synpunkter lämnas också på behandling med livsstilsförändringar, kost och läkemedel samt hur snart analyserna ska upprepas.
67 Sisson, J.C., Schoomaker, E.B. & Ross, J.C. - Clinical decision analysis, the hazard of using additional data. JAMA 1976;236:1259-63. --- I artikeln diskuteras att för mycket information ibland inte bara ger ökade kostnader utan också kan vara vilseledande. Exempel på användning av beslutsråd för att lösa komplicerade medicinska problem framförs.
68 Sox Jr, H.C., Margulies, I. & Sox, C.H. - Physiologically mediated effects of diagnostic tests. Annals of internal medicine 1981;95:680-5. --- I en studie av 176 patienter med ospecifika bröstsmärtor kände sig patienterna bättre omhändertagna om man gjorde laboratorieundersökningar. Det är viktigt att läkaren förklarar för patienten varför man beställer en undersökning eller varför man låter bli att göra det.
69 Spackman, K.A. & Beck, J.R. - Approaches to improving laboratory test reporting. Laboratory medicine 1991;22:725-7. --- Artikeln tar upp möjligheterna att med modern informationsteknologi ge en felfriare och effektivare presentation av laboratorieresultaten. Mycket onödigt arbete går idag åt att för hand överföra resultaten till olika lokala ostrukturerade laboratorielistor.
70 Thue, G. & Sandberg, S. - Survey of office laboratory tests in general practice. Scandinavian journal of primary health care 1994; 12:77-83. --- En aktuell inventering av vilka laboratorieundersökningar som är i rutinbruk i Norsk allmän praxis. Basrepertoaren liknar den i Sverige och Danmark: B-Hemoglobin (Hb) B-SR, B-Glukos, urintestremsor, mikroskopi och F-Hb. 91 procent använde NycoCard CRP och 26 procent cellräknare vilket är fler än i Sverige. Det stora antalet olika analysmetoder och instrument göra att kvalitetssäkringen är svår.
71 Trivalle, C. et al. - Élévation des aminotransferases. Revue de médecine interne 1993;14: 832-40. --- Aminotransferaser i serum (S-ASAT och S-ALAT) är ofta förhöjda. Det finns många olika orsaker såsom läkemedel, alkoholism, fetma eller diabetes. En aktuell översiktsartikel innehåller 62 litteraturreferenser.
72 Tryding, N. - Mikroalbuminuri. Diabetesforum 93, Linköping 4-5 februari 1993 : samman fattningar. Solna : Svenska diabetesförbundet, 1993. S. 110-1. --- Vid analys av albuminhalten i urinen är det nödvändigt med en mycket noggrannt standardiserad provtagning. En möjlig strategi för upptäckt av mikroalbuminuri i primärvården anges. Centraliserad analys kan ännu göras med högre precision och till lägre kostnad och rekommenderas om resultatet ej behövs direkt vid patientbesöket.
73 Walldius, G., Jungner, I. & Steiner, E. - Hypertriglyceridemi - en vanlig, ofta förbisedd blodfettrubbning. Läkartidningen 1989;86: 4227-30. --- Författarna diskuterar aspekter på triglycerid- metabolismen och hur ofta förhöjda triglycerider i serum förekommer hos svenska män och kvinnor. Artikeln innehåller också råd om hur man bör utreda och behandla patienter med höga triglyceridvärden.
74 Watts, G.F., Jasik, M. & Cooper, M.E. - The implications of the detection of proteinuria and microalbuminuria in insulin and non-insulin dependent diabetes. Australian and New Zealand journal of medicine 1995;25: 157-61. --- Det är viktigt att tidigt upptäcka en ökad albuminutsöndring i urinen både vid insulin- och vid icke-insulin-beroende diabetes. I den senare gruppen är utsöndringen också beroende av blodtrycket. Genom att följa albuminhalten i urinen har man möjlighet att kontrollera och motarbeta risken för njurskada. Kostnaden för behandling och vård av diabetes-patienter med njurskador är kolossal.
75 Weill, J. et al. - The decrease of low serum gamma glutamyl transferase during short-term abstinence. Alcohol 1988;5:1-3. --- I en undersökning av 107 alkoholister som lades in för avgiftning fann man att gammaglutamyltransferas (GT) i serum sjönk i 96 av fallen. Detta gällde även om värdena från början var "normala" (låg inom referensområdet). Analys av S-GT är en utmärkt (och billig) undersökning för att följa behandlingen av alkoholister.
76 Werner, M. - A model for medical decision making and problem solving. Clinical chemistry 1995;41(8B):1215-22. --- En utmärkt översiktsartikel om fyra olika strategier för beslutsfattande bl a med hänsyn till à priori sannolikheter och läkarens kunskaper och erfarenheter före provtagningen.
77 Winkens, R.A. et al. - Effect of feedback on test ordering behaviour of general practitioners. British Medical Journal 1992; 304:1093-1096. --- Alla 85 allmänläkarna i Maastrichtområdet i Holland fick från år 1985 individuellt information om hur de i praktiken bäst skulle kunna utnyttja laboratoriets resurser. Antalet beställda analyser (bl a av laktatdehydrogenas och urea) minskade kraftigt momentant efter rådgivningen och effekten kvarstod fyra år senare.
78 Winkens, R.A. et al. - Does a reduction in general practitioners' use of diagnostic tests lead to more hospital referrals? British Journal of General Practice 1995;45:289-292.--- Individuell specialistrådgivning gavs till 64 allmänläkare i Holland. Det ledde till att antalet ordinerade laboratorieundersökningar minskade signifikant och att antalet patienter som remitterades till sjukhus också minskade.
79 Winkens, R.A. et al. - Effects of routine individual feedback over nine years on general practitioners´requests for tests. British Medical Journal 1996;312:490. --- Alla de 85 allmänläkarna i Maastrichtregionen har under åren 1985-1993 två gånger om året fått individuella råd om rationell användning av 44 vanliga laboratorieundersökningar. Antalet beställningar minskade årligen med 6 procent medan de samtidigt ökade med 3,2 procent per år i en kontrollregion. Den sammanlagda beräknade besparingen (efter avdrag av kostnader för informationen) blev cirka 40 miljoner kronor under de 9 observationsåren, dvs ca 50 000 kronor årligen per läkare.
80 Wong, E.T. & Lincoln, T.E. - Ready! Fire! Aim! : an inquiry to laboratory test ordering. JAMA 1983;250:2510-3.  --- Alltför ofta beställs laboratorieundersökningar utan någon genomtänkt frågeställning enligt något "folkloristiskt" protokoll. Man bör istället skapa kliniskt relevanta algoritmer med riktade undersökningar i olika kliniska situationer.
81 Woo, B. et al. - Screening procedures in asymptomatic adults, comparatione of physicians recommendations, patients desires, published guidelines and actual practice. JAMA 1985;254:1480-4. --- I en amerikansk studie jämförs hur ofta läkare med olika erfarenheter beställer laboratorieundersökningar t ex av glukos, kolesterol och blod i avföringen i förhållande till gällande rekommendationer och patienternas förväntningar.
82 Woolf, S. & Kamerow, D. - Testing for uncommon conditions : the heroic search for positive test results. Archives of internal medicine 1990;150:2451-8.  --- En utmärkt översiktsarktikel, med 81 litteraturreferenser diskuterar man problemet med att laborera lagom. I USA görs årligen fem miljarder laboratorietester och man måste inte minst ur ekonomisk synpunkt minska på de onödiga undersökningarna.
83 Wålinder, O. - Standardisering och kvalitetskontroll av HbA1c och mikroalbuminuri : HbA1c: metodik, kvalitetskrav, standardisering och kliniska tillämpning - diabetologens synpunkter. Linköping 4-5 feb -93. Solna : Sv. diabetesförb, 1993. S. 99102. --- En genomgång av den kliniska betydelsen, användningen och bedömningen av HbA1c-analyser för kontroll av diabetes.
84 Yablonsky, T. - Point-of-care testing : the evolving role of the medical technologist. Laboratory medicine 1994;25:777-80. --- En välskriven översiktsartikel över betydelsen av nya, patientnära analystekniker bl a för blodsockerbestämning.
85 Zaat, J.O.M., van Eijk, J.Th.M. & Bonte, H.A. - Laboratory test form design influences test ordering by general practitioners in the Netherlands. Medical Care 1992;30:189-198 --- Allmänläkare i Holland använde rutinmässigt en blankett med möjlighet att beställa 178 olika, namngivna hematologiska och kemiska undersökningar. När man minskade på antalet förtryckta namn till 15 stycken så sjönk antalet beställningar med 18 procent. När man återgick till den gamla remissen återgick också läkarna till sina gamla beställningsvanor. Möjligheterna att ändra på, ofta osunda beställningsrutiner diskuteras.
86 Zaat, J.O.M. et al. - Do out-of-laboratory tests affect diagnoses in general practice? Scandinavian journal of primary health care 1995;13:46-51.--- I artikeln påpekas den stora skillnaden mellan hur ofta allmänläkarna beställer laboratorieundersökningar i olika länder: I Holland bara i 4 procent av alla konsultationer i Belgien i 7 procent medan motsvarande siffra i USA är 28 procent. - Nyttan av laboratorietester måste bedömas inte bara med tanke på antalet ändrade diagnoser eller procenten avvikande resultat utan också med hänsyn till att säkerheten i diagnostiken ökar.
87 Zlonis, M. - The mystique of the erythrocyte sedimentation rate : a reappraisal of one of the oldest laboratory tests still in use. Clinics in laboratory medicine 1993;13:787-800. --- I artikeln lämnas en aktuell översikt över bl a indikationer för sänkan. Det finns inget stöd för att B-SR kan användas som screening. Nya metoder bör ersätta sänkan i många kliniska situationer.
88 Östman, J. et al. Diabetesvården granskad i åtta län : Sverige på väg mot europamålet. Läkartidningen 1995;92:1483-6. --- En inventering av diabetesvårdens kvalitet i åtta län visar att mycket återstår. Bl a uppnås inte metabol kontroll enligt uppsatta behandlingsmål. HbA1c hade bestämts hos två tredjedelar av samtliga diabetiker under det senaste året, vilket inte är fullt acceptabelt. Endast omkring 40 procent av diabetikerna hade HbA1c värden 7,0 procent-enheter eller lägre, vilket inte är tillfredsställande. Speciellt oroande är att mikroalbuminuri ej bestämts tillräckligt ofta. Förslagsvis borde bestämningen göras årligen.
89 Perros, P.et al.-Frequency of thyroid dysfynction in diabetic patients: Value of annual screening. Diabetic Medicine 1995;12:622-7. --- 1 310 vuxna diabetespatienter undersöktes en gång om året med bestämning av TSH och fritt thyroxin i serum. Man fann att prevalensen av thyroideasjukdom var 13,4 %. Kvinnor med typ 1 diabetes hade avvikande värden i 31,4 % av fallen medan män med typ 2 diabetes hade den lägsta frekvensen (6,9 %). Alla patientgrupper hade en ökad frekvens jämfört med normalpopulationen. Studien talar för att thyroideafunktionen ska undersökas årligen hos patienter med diabetes mellitus.
90 Walter, S.-Mikroskopisk hematuri, stixhematuri. Ugeskrift Laeger 1996;158:6743 --- I en redaktionell sammanfattning av referensen x3 framhålls att hematuri är ett allvarligt symtom som alltid måste utredas. Urinmikroskopi är emellertid svår att utföra, tidskrävande och dyrbar. Undersökning av urinstickor är mycket billigare men problemet har varit att hematuristickan varit svåravläst i rutinen med falskt positiva resultat i uppemot 50 % av fallen. Detta kan leda till onödiga, dyra och obehagliga undersökningar.
91 Flyger, H.L.et al.-Urinstix' anvendlighet til diagnostik af mikroskopisk haematuri. Ugeskrift Laeger 1996;158:6759-62. --- Det finns en stor grupp friska personer med ökat antal erythrocyter i urinen. Analysen har därför fått rykte om att vara för känslig vid okritiskt bruk. Eftersom äkta hematuri måste utredas är det viktigt att urinundersökningen utförs korrekt. Det är avgörande att urinprovet tas som mittstråleurin. Den färska urinen blandas noga och stickan doppas högst 1 sek i urinen. Avläsningen måste ske som downward reading.
92 Hunskaar, S. et al.-Direct mailing of concensus recommendations did not alter Gps' knowledge and prescription of oestrogen in the menopause. Scand J Prim Health Care 1996;14:203-8. --- I ett försök att effektivisera spridningen av ny vetenskaplig information skickade man brev till en grupp norska allmänläkare om aktuella råd från en concensuskonferens angående östrogenterapi. Studien visade ingen signifikant effekt och författarna menar att personlig kontakt, feedback och lokala diskussionsgrupper behövs för att det skrivna budskapet ska införas i klinisk rutin.
93 Pétursson, P.-What determines a family doctor's prescribing habits for antibiotics? A comparative study on a doctor's own behaviour in two different settings. Scand J Prim Health Care 1996;14:196-202.  --- Författaren visar att det är möjligt att minska förskrivningen av antibiotica i allmänläkarpraxis på Island. Ett absolut krav är kvalitetskontroll och objektiv uppföljning av arbetsrutinerna. Detta är möjligt genom datoriserad registrering.
94 Olesen,F.-Går det for langsamt at laere ny viden og at aflaere gammel viden? Nordisk medicin 1996;111:119-22 --- Läkargärning kräver livslång utbildning.Läroböckerna innehåller ofta föråldrade strategier.Läkaren måste ständigt tillägna sig ny klinisk vetskap.Men det räcker inte -den måste också tillämpas i klinisk praxis och gamla vanor måste ifrågasättas.
95 Järhult,B.- Kan väl dokumenterade ovanor försvaras? Avvänjningen från inlärda "sanningar" plågsam. Läkartidningen 1996;93:1541-2 --- Dåligt dokumenterade vanor och väl dokumenterade ovanor ärvs inte sällan från sjukhusen till allmänmedicinen.Allmänläkaren måste följa den tekniska och medicinska vetenskapliga utvecklingen, ifrågasätta sådant som anses bygga på erfarenhet och tänka självständigt.
96 Zimmet,P.-The approaching diabetes epidemic. Journal of IFCC 1995;7:111-5. --- I en översiktsartikel påtalas den ökande incidensen av icke insulinberoende diabetes mellitus.År 2000 räknar man med c:a 100 miljoner diabetiker i hela världen. Strategier för att hindra och tidigt upptäcka den globala epidemin beskrivs.
97 Engelgau, M.M. et al.-Screening for NIDDM in nonpregnant adults. A review of principles, screening tests, and recommendations. Diabetes Care 1995;18:1606-1618. --- I en översiktsartikel behandlas skälen till att screena efter diabetes och olika diagnostiska strategier.
98 Davies,M.J &Gray,I.P.-Impaired glucose tolerance. Detection and follow up should aim to reduce excess morbidity and mortality. BMJ 1996;312:264-5. --- En aktuell artikel om möjligheterna att upptäcka nedsatt glukostolerans för att därigenom minska riskerna för komplikationer.
99 Hobbs,R.-Near patient testing in primary care offers better patient management but needs proper evaluation and quality control. BMJ 1996;312:263-4. --- I en kort översiktsartikel framhålls för- och nackdelar med patientnära undersökningar i primärvården.Exempel på en kostnadseffektiv analys är B-CRP,som kan göra det möjligt att undvika onödig ordination av antibiotika.
100 Thue,G. et al.-The erythrocyte sedimentation rate in general practice: clinical assessement based on case histories. Scand.J Clin.Lab.Invest 1994;54:291-300. --- Tretton detaljerade fallbeskrivningar med angivande av SR-resultat skickades ut till Norska allmänläkare för bedömning.Undersökningens konklusion blev att det saknas riktlinjer för rationell användning av B-SR.
101 McCance D.R. et al.-Comparison of tests for glycated haemoglobin and fasting and two hour plasma glucose concentrations as diagnostic methods for diabetes. British Medical Journal 1994;308:1323-8. ---Studien indikerar att HbA1c skulle kunna användas för att diagnosticera diabetes.
102 Peters,A.L.et al.-A clinical approach for the diagnosis of diabetes mellitus. An analysis using glycosulated hemoglobin levels. JAMA 1996;276:1246-52. --- I en metaanalys kommer man fram till att HbA1c skulle kunna användas i stället för glukosbelastning för diagnostik av diabetes.Av personer med HbA1cvärden = 7,0 eller mer hade 89% diabetes,7% hade nedsatt glukostolerans och 4% var normala. 
103 Harris,I.M. & Eastman,R.C.-Early detection of undiagnosed Non-insulin-dependent diabetes mellitus. Editorial JAMA 1996;276:1261-2.--- Det är viktigt att tidigt upptäcka odiagnosticerad diabetes.Under två förutsättningar skulle analys av HbA1c vara praktiskt användbar.Den första är att metoden är korrekt standardiserad och har hög precision.Den andra förutsättningen är att man visar att det finns ett samband mellan HbA1c och kärlsjukdom.
104 Vercellotti,G.M.-A balanced budget-Evaluating the iron economy. Clinical Chemistry 1996;42:567. --- I en editorial betonas att järnbrist är ett mycket vanligt tillstånd som inte bara ger anemi utan minskad förmåga att transportera syrgas. Järnbrist finns i olika stadier, där man ännu inte har någon bästa markör. Ferritin är en av flera analyser som är praktiskt användbar till rimlig kostnad. Analysen är också användbar för att diagnosticera hemokromatos som är ett vanligt tillstånd och som det är viktigt att upptäcka.
105 Milman,N.-Serum ferritin in Danes:Studies of iron status from infancy to old age, during blood donation and pregnancy. International Journal of Hematology 1996;63:103-135.--- Undersökningen visar relationen mellan serumferritin och histokemiskt färgbart järn i benmärgen hos personer i olika åldrar.Hos kvinnor före menopaus hade 2,6% manifest järnbristanemi. Motsvarande siffra var 12 % för kvinnor i slutet av graviditeten. Blodgivare hade kraftig sänkta ferritinvärden.
106 Rasmussen,K.- P-Metylmalonat og P-homocystein:metaboliske markörer for vitaminmangel. Om analysernes baggrund, validitet og applikationer. Ugeskr.Laeger 1996;158:3913-8. --- I en översiktsartikel faktorer av klinisk betydelse för användning och tolkning av analyser vid misstänkt B12- och folatbrist. Metylmalonat är specifikare för B12 brist och störs inte av preanalytiska faktorer som homocysteinanalysen gör.
107 Savage,D.G. et al.- Sensitivity of serum methylmalonic acid and total homocysteine determinations for diagnosing cobalamin and folate deficiencies. The American Journal of Medicine 1994;96:239-246. --- Hos 406 patienter (434 episoder) med kobalaminbrist var S-metylmalonat förhöjt i 98,4% och S-homocystein i 95,9% . Hos 119 patienter (123 episoder) med folatbrist var S-homocystein förhöjt i 91%.
108 Surks,M.I. & Ocampo,E.-Subclinical thyroid disease. The American Journal of Medicine 1996;100:217-223. --- Subklinisk thyroideasjukdom är relativt vanligt,särskilt hos äldre kvinnor. Med vissa förbehåll rekommederar man terapi,som kan ha stor klinisk betydelse. För diagnostiken rekommenderas analys av S-TSH och S-Fritt T4 däremot inte S-T3.
109 Jayme, J. J. & Ladenson, P. W. -Subclinical thyroid dysfunction in the elderly. Trends Endocrinol.Metab. 1994;5:79-86. --- Hos personer över 65 år finner man genom analys av S-TSH och S-FT4 subklinisk hypothyreos hos 10 % av kvinnorna och 3 % av männen.Den vanligaste orsaken är autoimmun thyroidit.Subklinisk hyperthyroidos finns hos 1-2% av äldre personer.
110 Valenti, G. & Fabbo, A. -Subclinical hypothyroidism in the elderly. Arch.Gerontol.Geriatr.1996 ; Suppl.5:585-92. --- I en minireview beskrivs prevalens och kliniska symptom vid hypothyroidism hos äldre samt en algoritm för att välja ut patienter som ska behandlas. Man menar att S-TSH alltid ska undersökas på äldre sjukhuspatienter.
111 Davey,R.X. et al.-Thyroid function testing based on assay of thyroid-stimulating hormone:assessing an algorithm´s reliability. Medical Journal of Australia 1996;164:329-32. --- Tillförlitligheten av en algoritm med utgångspunkt från S-TSH för att särskilja euthyroida från patienter med rubbad thyroideafunktion har undersökts och funnen vetenskapligt acceptabel.Konklusionen blir att man kan göra betydande besparingar när man tillämpar den beskrivna algoritmen som förutom S-TSH bara innehåller S-Fritt T4.
112 Ridgway,E.C.-Modern concepts of primary thyroid glandul failure. Clinical Chemistry 1996;42:179-182. --- Primär hypothyroidism finns i 10-15% av befolkningen.Den viktigaste analysen är S-TSH.
113 Cate,J.C.&Papadea,Ch.-Parathyroid hormone. Part I: Measurement and clinical use. Laboratory Medicine 1995;26:599-602. --- Med moderna metoder för bestämning av PTH kan man diskriminera mellan kliniskt viktiga tillstånd med rubbad parathyroideafunktion.
114 Jones,A.W.-Measuring ethanol in saliva with the QED enzymatic test device: Comparison of results with blood- and breath-alcohol concentrations. Journal of Analytical Toxicology 1995;19:169-174. --- Bestämning av etanol kan göras snabbt och tillförlitligt på salivprov. Analysen är 100% specifik till skillnad från andra biokemiska markörer av alkoholintag.
115 Mogensen, C. E. et al -Prevention of diabetic renal disease with special reference to microalbuminurea. The Lancet 1995;346:1080-4. --- Bevisen för att screening efter mikroalbuminuri med åtföljande behandling förbättrar prognosen för diabetiker är nu stark.Risken för diabetesnefropati och andra vaskulära komplikationer uppnås bäst i tidigt stadium av sjukdomen.
116 Savage,M.W.et al.-Diabetic renal disease: Microalbuminuria,implications and intervention. Nutrition 1995;11:761-4. --- Mikroalbuminuri är mycket viktig att upptäcka.Även vid lindrig hypertoni bör behandling med ACE-hämmare omedelbart sättas in.
117 Crimi,S.et al.-Microalbuminuria and severity of diabetic retinopathy in type 1 diabetic patients: Association and relationship with some risk factors. Diabete &Metabolisme(Paris) 1995;21:440-5. --- Mikroalbuminuri är korrelerad till förekomst och grad av diabetesretinopati.
118 Beilin,J. et al.-Microalbuminuria in type 2 diabetes: an independent predictor of cardiovascular mortality. Austr.NZJ Med 1996;26:519-25. --- Mikroalbuminuri är en oberoende prediktor för mortalitet hos typ2 diabetiker.
119 Henry,R.R.& Genuth,S.-Forum one: Current recommendations about intensification of metabolic control in non-insulin-dependent diabetes mellitus. Annals of Internal Medicine 1996;124:175-7. --- Noggrann kontroll av blodglukos har visats minska risken för kärl- och nervkomplikationer hos patienter med insulinberoende diabetes.Det är mycket sannolikt att detta också gäller icke-insulinberoende diabetes.Målet för terapin bör därför vara att hålla B-glukos nära normalt: B-HbA1c inte över en procentenhet över övre normalgränsen.
120 Diabetolog Nytt. Kliniska riktlinjer för vård och behandling av patienter med diabetes mellitus. Klassifikation och diagnos. Internet: http://www.diabetolognytt.nu/aterkommande/nationellt_vardprogram/klin_diagnos.html  --- I kontrollen av diabetes ingår B-HbA1c som en viktig variabel.
121 American College of Guidelines for using serum cholesterol, high-density lipoprotein cholesterol, and triglyceride levels as screening tests for preventing coronary heart disease in adults. Annuals of Internal Medicine 1996;124:515-31.

Guidelines for using serum cholesterol, high-density lipoprotein cholesterol, and triglyceride levels as screening tests for preventing coronary heart disease in adults. American College of Physicians. Part I. Ann Intern Med 1996 Mar 1;124(5):515-7.

Garber, A.M. et al. Cholesterol screening in asymptomatic adults, revisited. Part 2. Ann Intern Med 1996 Mar 1;124(5):518-31. --- Artiklarna innehåller en sammanfattning av aktuella rekommendationer i USA för screening av serumlipider hos vuxna.Bestämning av kolesterol är av störrst värde när den görs hos hjärtinfarktpatienter och hos medelålders män med multipla kardiella riskfaktorer.Kolesterolscreening rekommenderas inte för män <35år eller för kvinnor <45 år utan känd risk.Man rekommenderar inte heller screening av personer som är 75 år eller äldre.
122 Sacks, F.M. et al.-The effect of pravastatin on coronary events after myocardial infarction in patients with average cholesterol levels. New England Journal of Medicine 1996;335:1001-9.--- I en dubbelblindundersökning fick 4159 hjärtinfarktpatienter med normala koesterolvärden 40mg pravastatin dagligen under 5 år.Risken för återinsjuknande minskade signifikant hos de behandlade patienterna.Fynden var oberoende av kolesterolnivån men var störst hos patienter med högre LDL-kolesterol.
123 Bryne.C.D & Wild,S.H.-Lipids and secondary prevention of ischaemic heart disease. Lipid lowering treatment is now indicated for patients with "normal" cholesterol concentrations. Editorial. British medical journal 1996;313:1273-4. --- Kolesterolsänkande behandling förbättrar prognosen för infarktpatienter oberoende avkolesterolvärdet.Artikeln innehåller beräkningar av hur kostnadseffektiv behandling med statiner av patienter med ischämisk hjärtsjukdom och normalt kolesterol är.
124 Czekalski,S.-How to diagnose and how to interpret microalbuminuria in the diabetic patient. Editorial comments. Nephrol Dial Transplant 1996;11:1509-11. --- Artikeln innehåller definitioner bl.a. om gränsvärdena 2,5 mg albumin/mmol kreatinin för män och 3,5 mg/mmol för kvinnor.Urinsamling per tidsenhet behövs inte vid screening,som bör utföras årligen.Abnorma värden bör kontrolleras med kvantitativa bestämningar.
125 Groop,P-H.-En modell för hela Norden?Riktlinjer för behandling av diabetisk njursjukdom i Finland. Nord Med 1997;112:150 --- Trettiofem procent av typ 1- och 20 procent av typ 2-diabetikerna utvecklar njurskada. Det bästa sättet att diagnosticera njursjukdom i tidigt skede är att regelbundet testa om mikroalbuminuri föreligger eller ej.Patienter med mikroalbuminuri bör behandlas mycket aktivt för att förebygga att njurskadan förvärras.
126 Koivisto,V. et al. Nefropatiarbetsgruppen vid Finlands diabetesförbund- Diabetesnefropati-screening, uppföljning och behandling. Nord Med 1997;112:154-162 --- Diagnostiken och behandlingsmetoderna har utvecklats avsevärt.Vården är aktivare än förut och inleds tidigare efter att mikroalbuminuri konstaterats. Personer under 70 år med typ 2-diabetes undersöks med ett års mellanrum sedan diagnosen ställts.Bestämning bör göras ännu oftare hos diabetiker med blodtryckssjukdom eller förhöjt serumkreatinin.Om mikroalbuminuri eller albuminuri har konstaterats görs bestämning vid varje mottagningsbesök.
127 Berne, Ch. & Agardh, C-D-Diabetes mellitus-nya svenska nationella riktlinjer. Nord Med 1997;112:151-3. --- Enligt de nationella riktlinjerna,som även publicerats som en del i faktadatabasen MARS ( http://www.sos.se/mars ) bör de som söker sjukvård för sjukdomar med känd koppling till typ 2-diabetes erbjudas B-Glukosmätning för att tidigt upptäcka asymtomatisk diabetes.Kontroll av känd diabetes bör göras med fram för allt HbA1c men även med blodlipider. Mikroalbuminuriscreening förordas årligen för alla diabetiker i åldersintervallet 12-70 år.
128 Tryding,N.-Bestämning av klorider. Abstrakt Medicinsk Riksstämma 1967. --- Det finns inget kliniskt behov av kloridbestämningar i primärvården. Analysen lades ner för 30 år sedan på kliniskt kemiska laboratoriet i Kristianstad.
129 Anton, R. F. et al.-Carbohydrate-Deficient Transferrin as an indicator of drinking status during treatment outcome studies. Alcohol Clinical and Experimental Reasearch 1996;20:841-6. --- I undersökningen ingick 35 manliga alkoholister,som följdes under en 12 veckors behandlingsperiod och därefter i ytterligare 14 veckor,då en del deltagare åter började dricka. Vid en jämförelse mellan markörerna CDT och GT visade sig CDT vara mera pålitlig för att följa dryckesvanorna.
130 Mattiasson,I. et al.-Serumkreatinin av begränsat värde vid screening för njursjukdom. Läkartidningen 1990;87:1879-80 --- Vid en hälsokontroll av 21 000 män upptäcktes 29 nya fall med njursjukdom,av dessa hade endast sju förhöjt kreatinin i serum utan samtidigt albuminuri eller hypertoni.
131 Wählby,L.-Carcinoembryonalt antigen,CEA,vid koloncancer. Okänslig markör som kan utgå vid uppföljning. Läkartidningen1997;94:1716-8 --- Carcinoembryonalt antigen,CEA,är en okänslig markör,som kan utgå vid uppföljning av kolorektal cancer.
132 Borch-Johnsen, K et al.-Is screening and intervention for microalbuminuria worthwhile in patients with insulin dependent diabetes? British Medical Journal 1993;306:1722-5. --- Artikeln utgår från tidigare publicerade data. Den innehåller detaljerade beräkningar av kostnader och effekter av screening och tidig antihypertensiv behandling av mikroalbuminuri hos patienter med insulinberoende diabetes. Behovet av dialys och njurtransplantationer skulle minska kraftigt och kostnaderna skulle sjunka med upp till 50 000 kronor per patient.
133 Bauer, D.C & Brown, A.N.- Sensitive thyrotropin and free thyroxine testing in outpatients. Are both necessary? Archives of internal medicine 1996;156:2333-7. --- Undersökningar av thyroideafunktionen är relativt dyrbara (8% av laboratoriekostnaderna).Vid en retrospektiv undersökning fann man att om S-TSH var normalt var S-Fritt T4 lågt endast i 0,6% av fallen och högt i 1.3% av fallen. Eftersom behandlingen inte ändrades i något enda av de avvikande fallen blev konklusionen att S-Fritt T4 inte behöver undersökas om S-TSH är normalt.
134 Danese,M.D. et al.-Screening for mild thyroid failure at the periodic health examination. JAMA;1996:276:285-92. --- Artikeln innehåller en beslutsmodell med detaljerade beräkningar av bl.a. kvalitetsjusterade levnadsår och direkta kostnader.Screening för lätt thyroideasjukdom med TSH- analys primärvården är mest lönsam hos äldre kvinnor.Här visar man att det är lönsamt med med TSH-screening i primärvården vart femte år hos både män och kvinnor redan vid 35 års ålder.
135 The DCCT Research group. Lifetime benefits and costs of intensive therapy as practiced in the Diabetes Control and Complications Trial. JAMA 1996;276:1409-15. --- Den stora amerikanska studien visar att god metabol kontroll (HbA1c 7,0-7,5 procentenheter) av typ 1-diabeticer ger betydande förbättringar av "quality-adjusted life-years" och är kostnadseffektiv.
136 Jönsson,B& Smith,U.-God diabeteskontroll lönar sig. Läkartidningen 1997;94:2803-4 --- I en kort editorial kommenteras pågående projekt med hänsyn till de hälsoekonomiska effekterna. Intensifierad behandlig av diabetes ledande till god metabol kontroll mätt med HbA1c är kostnadseffektiv.
137 Attvall,S. & Nilsson,P-Riktlinjer om diabetes säkrar kvaliteten. Målet enhetlig vård,färre komplikationer. Läkartidningen 1997;94:3243-4. --- I en medicinsk kommentar omnämns bl.a. WHO:s färska riktlinjer,som kommer att genomföras i Sverige senast 1998.Den nya WHO-gränsen fB-Glukos 6,1mmol/L beräknas komma att öka antalet diabetiker med 10%. Aktiv screening med fasteglukos rekommenderas nu vart tredje år med start vid 45 års ålder.
138 American Diabetes Association: Report of the expert committee on the diagnosis and classification of diabetes mellitus. Diabetes Care 1997; 20: 1183 -97. --- Här finns rekommendationerna angående de nya,sänkta gränserna för diagnostik av diabetes och nedsatt glukostolerans.
139 Abarbanel, J. et al. -Sports hematuria. The Journal of Urology 1990;143:887-90. --- Det är mycket vanligt med reversibel,benign hematuri strax efter och upp till tre dygn efter många olika typer av sportaktiviteter såsom fotboll, ishockey, simning, rodd och löpning. Det är praktiskt viktigt att känna till och låta bli att närmare utreda sporthematuri.
140 Tietz,N.W.-Clinical guide to laboratory tests. W.B.Saunders, 3rd edition Philadelphia, USA, 1995. --- Boken är den internationellt mest ansedda i sitt slag. Den innehåller bland annat konkreta råd om vilka kliniskt kemiska analyser som är motiverade i olika kliniska situationer och tolkningsvägledning.
141 Jerntorp P. et al - Clinical utility of serum fructosamine in diabetes mellitus compared with hemoglobin A1c. Clinica Chimica Acta 1988;175:135-42.  --- Fruktosamintesten är ej ett alternativ till HbA1c.
142 Furuseth K. et al. - Fructosamine cannot replace HbA1c in the management of type 2-diabetes (NIDDM). Scand. J. Prim. Health Care 1994;12:219-24. --- Studien visar S-Fruktosamin dåligt överensstämmer med B-HbA1c och inte kan ersätta denna.
143 Internet: http://www.ironpanel.org.au/AIS/AISdocs/labcont.htm  --- En expertgrupp i Australien ger en aktuell litteraturöversikt om järnbrist på Internet. Hos friska personer är serumferritin ett mycket känsligt mått på kroppens järnförråd. Detaljerade råd ges för tolkning av olika laboratorieresultat i olika kliniska situationer.
144 Frölich,A. - Combined reports on serum calcium and discriminant functions increase the diagnostic rate of hypercalcemia. Scandinavian Journal of Clinical Laboratory Investigation 1997;57:725-730. --- När serumcalcium bestämdes på alla 4500 patienter i öppen och sluten vård hade 87 förhöjda värden. Hypercalcemi har ofta vaga symptom och förbisågs i 80% av fallen. Genom påminnelse från laboratoriet ökade den diagnostiska nyttan avsevärt.
145 Sacks,D.B.-Implications of the revised criteria for diagnosis and classification of diabetes mellitus. Clinical Chemistry 1997;43:2230-2. --- Glukosbelastning rekommenderas inte längre för rutinbruk i primärvården. Undersökningsmetoden är svår att standardisera och har dålig reproducerbarhet. Den är mycket tidskrävande och dyr. Därför föreslås nu en betydligt billigare strategi för tidig upptäckt av diabetes med upprepade bestämningar av fP-Glukos och beslutsgräns 7,0 mmol/L. Med dagens standardiserade teknik och förbättrad precision av HbA1c-analysen kan man förutse att den kommer att kunna accepteras som diagnostiskt kriterium vid misstänkt diabetes.
146 Ko, G.T. et al. -The reproducability and usefulness of the oral glucose tolerance test in screening for diabetes and other cardiovascular risk factors. Ann. Clin. Biochem. 1998;35:62-67. --- 202 personer undersöktes med två 75g oral glukosbelastningar inom sex veckor. Reproducerbarheten av undersökningarna var dålig.
147 Kaneko,T. et al.- Low carbohydrate intake before oral glucose-tolerance tests. The Lancet 1998;352:289. --- En orsak till att glukosbelastning är en otillförlitlig undersökning är att en del normala personer falskt kan uppfattas ha en nedsatt glukostolerans om de kvällen innan undersökningen ätit för litet kolhydrater.Detta gäller även om det dagliga kolhydratintaget följer WHO rekommendationen (mer än 150 g/dag). Glukosbelastningen är sålunda mera känslig för individuella variationer och därför en sämre metod att diagnosticera diabetes än vad plasma glukos är.
148 Groop,L.- Ny diagnostik och klassifikation av diabetes. Läkartidningen 1998;95:5151-4. --- Oral glukosbelastning har en dålig reproducerbarhet (CV 16,7 %) och undersökningen är mindre tillförlitlig än bestämning av glukos i plasma (CV 6,4 %). Glukosbelastningen är dessutom mycket arbetskrävande och besvärlig för patienten.
149 Björck S & Blohmé G - Tidig behandling kan förbättra prognos vid diabetisk njursjukdom. Läkartidningen 1998;95: 5326-5334. --- Diabetes är den vanligaste orsaken till allvarliga njurskador. Tidig upptäckt och prevention av sjukdomsutvecklingen är möjlig genom screening efter mikroalbuminuri hos diabetiker.
150 Kewenter,J. - Dödligheten i kolorektal cancer kan reduceras. Läkartidningen 1998;95:2950-2952. --- Nya vetenskapliga referenser visar att dödligheten i kolorektal cancer kan minska genom screening efter blod i feces (F-Hb).I den här översiktsartikeln finns också referenser till studier som visar att risken för kolorektal cancer minskar när man tar bort benigna polyper som är större än 9 mm.
152 Winawer S J - Colorectal cancer screening comes of age. Editorial. New England Journal of Medicine 1993;328:1416-7. --- Remarkabla framsteg har gjorts i förståelsen av kolorektal cancer och metoder för att upptäcka den tidigt.Nya immunologiska och förbättrade guajak-baserade F-Hb-metoder gör att man oftare finner adenom än cancrar.Genom att ta bort adenomen kommer man att kunna minska incidensen och dödligheten i kolorektal cancer.
153 Kristenson,H. and Jeppsson,J.O. - CD-transferrin värdefull markör på alkoholkonsumtion. Läkartidningen 1998;95: 1425-30. --- Studien gäller 198 personer med känd eller misstänkt hög alkoholkonsumtion, som följdes under en 12 månaders period. Med kombinationen av S-GT och S-CDT upptäcktes 91% av de manliga och 93% av de kvinnliga högkonsumenterna. CDT var både specifikare och känsligare än GT.
154 van Walraven C. et al. - Effect of population-based interventions on laboratory utilization. JAMA 1998;280:2028-2033. --- Effekterna av olika typer av intervention (såsom rekommendationer till läkarna, modifikationer i beställningsremisserna och ändringar i återbäringssystemet) studerades vid alla laboratorier utanför sjukhus i Ontario, Canada från 1991 till 1997. Efter rekommendationer att sänkan inte skulle användas som screeningundersökning minskade B-SR med 58 %. Efter rekommendationer om att man skulle använda kreatinin för upptäckt av nedsatt njurfunktion och att ureabestämning då inte behövs minskade antalet ureabeställningar med 57 procent. Antalet mikroskopiska urinundersökningar minskade med 14 procent när man tog bort dem från rutinundersökningarna. Beställningarna av S-T4 minskade med 96% när återbäringen för analysen upphörde. Efter rekommendationer att endast beställa S-Ferritin vid misstänkt järnbrist ökade antalet ferritinanalyser med 34% och järnbestämningarna med 80%.
155 Graede, P. et al. - Intensified multifactorial intervention in patients with type 2 diabetes mellitus and microalbuminuria:the Steno type 2 randomised study. The Lancet 1999;353:617-622. --- Hos patienter med typ 2 diabetes och mikroalbuminuri kunde man efter nära 4 års uppföljning visa att intensiv multifaktoriell behandling minskade progressen av nefropati, retinopati och neuropati vid jämförelse med en kontrollgrupp patienter under standardbehandling.Fortsatta studier behövs för att visa om kärlkomplikationer och dödlighet kan påverkas.
156 Towler,B. et al. - A systematic review of the effects of screening for colorectal cancer using the fecal occult blood test, hemoccult. British Medical Journal 1998;317:559-65.--- Konklusionen av undersökningen, som innefattar screening av 442 000 personer över 40 år är att dödligheten i kolorektal cancer kan minskas genom regelbunden bestämning av hemoglobin i feces.
157 Engstedt, L. et al. (red) - Kontroverser kring vitamin B12. Kunskap, kompetens, kommunikation. Pedagogförlaget Klippan, 1998. --- I boken finns en aktuell och bred översikt över de senaste 10 årens erfarenheter av möjligheterna att diagnosticera funktionell B12-brist och folat-brist. S-Metylmalonat-analysen är mera B12-specifik men dyr. Bestämning av P-Homocystein är billigare och kan användas som en känslig screeningmetod vid misstänkt B12-brist och folat-brist. Det är viktigt att känna till att homocysteinundersökningen kräver korrekt provtagning.
158 Krutzén E, Bäck S-E, Nilsson-Ehle I, Nilsson-Ehle P. -Plasma clearance of a new contrast agent, iohexol: a method for the assessment of glomerular filtration rate. Journal of Laboratory and Clinical Medicine 1984;104:955-61. --- Här finns orginalreferensen till tekniken för bestämning av iohexolclearance, som i södra Sverige numera har ersatt kreatininclearance som njurfunktionsprov
159 Solomon, D.H. et al. - Techniques to improve physicians´ use of diagnostic tests. A new conceptual framework. JAMA 1998;280:2020-7. --- En översikt över vetenskaplig litteratur om interventioner för att förbättra beställning av laboratorieundersökningar. Genomgången omfattar 102 artiklar varav 49 med kontrollgrupper.Flertalet säger sig vara framgångsrika särskillt när man använder flera metoder samtidigt.
160 Lundberg, G.D. - Changing physician behavior in ordering diagnostic tests. JAMA 1998;280:2019. --- Effektiva metoder att påverka läkarnas beställningsvanor inkluderar enligt författaren bl.a. att man känner väl till den vetenskapliga litteraturen, kommer överens med aktiva kliniker och är öppen för synpunkter.
161 Wahlström, R. - Bridging the gap between guidelines and clinical practice. Aneducational intervention in primary care. Diss Karolinska Institutet, Stockholm, 1997. --- I avhandlingen beskrivs hur 37 apotekare i ett informationsprogram riktat till flera hundra allmänläkare framgångsrikt påverkade behandlingen av patienter med förhöjda blodfetter.
162 Tomson, Y. - Evaluation of intervention programmes for hypercholesterolaemia, excessive drinking, and physicians´ prescribing in primary care. Diss Karolinska Institutet, Stockholm ,1997. --- Effekterna av olika typer av korttidsintervention utvärderades i primärvården. I ett av arbetena studerades icke farmakologisk intervention genom dels konsultationer hos dietist respektive besök hos läkare. Båda metoderna resulterade i en liten sänkning av kolesterolmedelvärdet. Ett annat delarbete gällde personer som vid hälsokontroll hade förhöjt värde på gamma-glutamyltransferas i serum.I en interventionsgrupp sänktes enzymnivåerna signifikant medan kontrollgruppens medelvärde ökade.
163 van Walraven, C. & Naylor, C.D. - Do we know what inpropriate laboratory utilisation is? A systematic review of laboratory clinical audits. JAMA 1998;280:550-8. --- Antalet laboratorieundersökningar ökar ständigt och man kan ifrågasätta om det finns en överanvändning av vissa analyser. En genomgång av 33 studier enligt vetenskapliga kriterier visade att laboratorieanalyser beställdes felaktigt i mycket varierande omfattning.
164 Olsson, A. G. - Den nya kolesteroldebatten: Är lågt bäst? Läkartidningen 1999;96:648-52. --- Mer kraft behöver läggas ned för att svenska patienter med kranskärlssjukdom skall få en adekvat behandling. Nya riktlinjer formulerar ett LDL-kolesterolmål på c:a 3 mmol/L. För att beräkna LDL-kolesterolvärdet måste man bestämma HDL-kolesterol tillsammans med kolesterol och inte enbart kolesterolnivån.
165 Greco,P.J. & Eisenberg, J. M. - Changing physicians´ practices. New England Journal of Medicine 1993;329:1271-4. --- En litteraturgenomgång av sex metoder för att påverka läkares vanor tar upp utbildning, feedback, engagemang av berörda läkare, ändrade administrativa rutiner och finansiell belöning eller bestraffning. De bästa effekterna får man när metoderna kombineras.
166 Hu, F B et al -Prospective study of adult onset diabetes mellitus (type 2) and risk of colorectal cancer in women. Journal of National Cancer Institute 1999;91:542-7.- --- Data talar för att diabetes är förenad med ökad risk för colorectal cancer hos kvinnor.
167 Sundbeck G -Thyroideafunktion hos äldre. Nordisk Geriatrik 1998:12-14. --- Thyroideadysfunktion är vanlig hos äldre, fram för allt hos äldre kvinnor. Man bör därför vara frikostig med att testa tyroideafunktionen hos äldre.
168 Lindstedt, G, Berg G & Nyström E-Förhöjt TSH-värde skall alltid utredas. Risk för felbehandling vid felaktig diagnos. Läkartidningen 1999;96:1734-5. --- Utredning av förhöjd koncentration av TSH bör först inriktas mot autoimmun tyroideasjukdom. Bestämning av koncentrationen av tyreoperoxidasantikroppar rekommenderas.
169 Kuller, L. 39th annual conference on cardiovascular disease epidimeology and prevention March 26, Orlando, USA. --- LDL-nivån innan menopaus (vid 47 års ålder) är den bästa indikatorn för framtida hjärtsjukdom hos kvinnor. Man bör sålunda inte nöja sig med att bestämma totalkolesterol utan också HDL-kolesterol och räkna ut LDL-kolesterolhalten.
170 Rutter, M. K. et al. Silent myocardial ischemia and microalbuminuria in asymptomatic subjects with non-insulin-dependent diabetes mellitus. American Journal of Cardiology 1999;83:27-31. --- Patienter med typ2-diabetes har mikroalbuminuri i 20 procent av fallen. Dessa har en 60-procentigt ökad mortalitet efter 8 år huvudsakligen i kardiovaskulär sjukdom.
171 Snow,C.F.-Laboratory Diagnosis of Vitamin B12 and Folate Deficiency: a Guide for the Primary Care Physician Arch Intern Med 1999;159:1289-1298. --- Folathalten i serum är beroende av några dagars dietrestriktioner, högt alkoholintag eller lätt hemolys i provet. Erytrocytfolat är biologiskt stabilare men det har visat sig att analystekniken är diskutabel.-Införandet av homocystein i diagnostiken har inneburit klara framsteg men det finns många begränsningar och tolkningsproblem. Det vanligt hos äldre personer med förhöjda värden på metylmalonat och homocystein men vi vet inte om detta beror på att undersökningarna är ospecifika eller om orsaken är subklinisk brist på vitamin B12, folater eller pyridoxin.
172 Blom S, Larsson A, Wernroth M-L.,Hultén G & Tryding N - Laboratorieanalyser i primärvården: Fortbildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna. Läkartidningen 1999;96:358-362. --- Fortbildning i klinisk kemi kan åstadkomma kraftig förändring i beställningsmönstret, förbättra utnyttjandet av laboratorieanalyser och minska de totala sjukvårdskostnaderna. Det visar ett försök i Uppsala läns landsting med utbildning i klinisk kemi för husläkare och biomedicinska analytiker.
173 Dahl,G. & Damström Thakker,K.- Så kan primärvården påverka patientens alkoholvanor. "Enkel intervention" ger nytt perspektiv på behandlingen. Läkartidningen 1998;95:4726-30. --- Primärvården har goda möjligheter att upptäcka och påverka patienter med hälsoproblem orsakade av hög alkoholkonsumtion. Den mest använda biokemiska markören för feed-back är gammaglutamyltransferas.
174 Dahl G - Att påverka patienters alkoholvanor- en modell baserad på empiriska studier. Medikament 1999;64-69. --- Genom råd och feed-back kan man kostnadseffektivt påverka patienter med skadlig alkohol-konsumption. En värdefull analys är här gammaglutamyltransferas (GT).
175 Bäck S-E et al.- Towards common reference intervals in clinical chemistry. An attempt at harmonization between three hospital laboratories in Skane, Sweden. Clinical Chemistry and Laboratory Medicine 1999;37:573-592. --- Internationella rekommedationer om standardiserad provtagning, exclusionskriterier, analysmetodernas dokumentation, kalibratorernas spårbarhet, statistisk behandling av referensvärdena har här tillämpats i praktisk verksamhet vid tre Skånska centrallaboratorier. Resultaten redovisas i detaljerade tabeller. Exempel på en väl fungerande analys är serum-calcium. Den övre referensgränsen är mycket skarp 2,60 mmol/L. Den överensstämmer exakt med den kliniska beslutsgränsen.
176 Smith B J & McNeely M D D -The influence of an expert system for test ordering and interpretation on laboratory investigations. Clinical Chemistry 1999;45:1168-1175. --- Det är viktigt att ändrade rutiner för beställning av laboratorieundersökningar bygger på aktuell vetenskaplig information, överenskommelser mellan erfarna kliniker och kliniska kemister och kostnadskalkyler. Men det räcker inte med rekommendationer, för bestående optimering av resurserna krävs en engagerad personal och fortlöpande feedback. I artikeln visas hur rutinerade kliniker kunde förbättra användningen av kliniskt kemiska analyser med hjälp av ett rådgivande interaktivt datorsystem ("Laboratory Advisory System").
177 Månsson, J.- The diagnostic process of cancer from the general practitioner,s point of view. Göteborg: Department of primary health care, University of Göteborg, 1999. Diss. --- Studien gällde diagnostik av de fyra vanligaste maligna sjukdomarna som en primärvårdsläkare i Sverige träffar på: Colorectal-, bröst-, lung- och prostata-cancer. Statistisk sett kan en allmänläkare maximalt förväntas diagnostisera ett fall av vardera sjukdomen per år. De flesta patienterna i studien hade symptom eller tecken på malignitet. Det tidigaste tecknet på colorectal cancer var blod i faeces. En viktig slutsats i avhandlingen var att ospecifika laboratorieundersökningar såsom B-SR bör minska till förmån för specifika, riktade undersökningar såsom F-Hemoglobin.
178 Månsson, J. et al.- Symptom pattern and diagnostic work-up of malignancy at first symptom presentation as related to level of care. A retrospective study from the primary health care centre area of Kungsbacka, Sweden. Neoplasma 1999;46:93-99. --- De flesta patienter söker först i primärvården för symptom som leder till cancerdiagnos. För patienter med magtarmbesvär rekommenderas att man oftare bör göra riktade undersökningar med bestämning av hemoglobin i feces och rektoskopi.
179 Eriksson, S., Josephson, T. & Styrud, J.- Hög träffsäkerhet kan uppnås vid appendicitdiagnostik. Laboratorieprov, ultraljudundersökning och datortomografi är av stort värde. Läkartidningen 1999;96:3058-61. --- Hos nästan alla patienter med akut appendicit förekommer CRP-stegring. I vissa fall har CRP inte hunnit stiga vid anamnes kortare än 14 timmar. Upprepad provtagning med 4-6 timmars mellanrum är då av värde. I motsats till CRP kan antalet vita blodkroppar i blodet sjunka under ett informationsförlopp. På vårdcentraler och sjukhus med tillgång till cellräknare rekommenderas både CRP och B-Leukocyter för en ökad diagnostisk träffsäkerhet.
180 Köhler, C. & Varenhorst, E.- Mikroskopisk hematuri hos vuxna- ett diagnostiskt dilemma. Vetenskapliga riktlinjer för handläggning saknas visar litteraturgenomgång. Läkartidningen 1999;96:4911-5. --- Vid en systematisk genomgång av litteraturen från 1975 och framåt saknas vetenskaplig bas för handläggning av hematuri, som är vanligt hos till synes friska personer. Förmodligen förekommer en betydande överdiagnostik. Hematuriscreening av normalpersoner kan inte rekommenderas. Testremsor, som säljs för 10 miljoner kronor årligen i Sverige, har en mycket hög sensitivitet och specificitet för hemoglobin. Sedimentundersökning är ej en standardiserad undersökningsmetod och ställer höga krav på undersökaren. Socialstyrelsen har tillsatt en expertgrupp för att granska det aktuella kunskapsläget för diagnostik och utredning av mikroskopisk hematuri.
181 Lundgren, E. et al.- Kirurgi eller ej vid lindrig primär hyperparatyroidism? Läkartidningen 1999;96:1479-80. --- Primär hyperparathyroidism är en vanlig sjukdom som kan påvisas hos ca 2 % av postmenopausala kvinnor. Merparten har lindrig hyperkalcemi. Ökad mortalitet i kardiovaskulär sjukdom och maligna sjukdomar har påvisats. En skandinavisk multicenterstudie syftar till att klargöra huruvida patienter med lindrig sjukdom bör opereras eller om en del av dessa patienter riskfritt kan skötas konservativt.
182 Lindstedt, G., Jakobsson, C-E. & Lundberg, P-A.- Viktigt med validering av nya mätmetoder. Läkartidningen 1999;96:1513-16. --- Innan nya mätmetoder införs i sjukvården bör studier göras av oselekterade patientpopulationer.- Som exempel på praktiska erfarenheter tar författarna upp att mätning av ferritin i serum är den i primärvården hittills bästa markören för järnbrist. Emellertid har det visat sig att ferritinkoncentrationen stiger hos individer i dålig kalorimässig balans och hos personer som den senaste månaden haft någon infektionsjukdom även banala sådana.- Som exempel på behov av studier i primärvården innan mätningen kan rekommenderas i allmänt bruk gäller homocystein. Rätt använd och med iakttagande av de krav som ställs på införandet av nya mätmetoder kan homocysteinmätning ha betydande implikationer såväl i sjukvården som i primärvårdens förebyggande arbete.
183 Bolander-Gouaille, Ch.- Focus on Homocysteine. Springer Verlag Frankrike 2000. ISBN 2-287-59682-8 --- Halten av homocystein i plasma är nu en erkänt värdefull indikator på kroppens kobalamin- och folatstatus och används både för diagnostik och uppföljning av behandling. För att kunna bedöma analysresultaten måste man känna till aktuell vetenskaplig litteratur som idag omfattar 5500 artiklar i Medline. Den här boken innehåller en systematisk uppdatering med särskild hänsyn till allmänläkarens praktiska frågeställningar angående exempelvis provtagning, effekter av livsstil, kost och läkemedelsintag.
184 Lehmann,M, Gottfries,C.G.,Regland,B.-Identification of cognitive impairment in the elderly: Homocysteine is an early marker. Dement Geriatr Cogn Disord 1999 Jan-Feb;10(1):12-20. --- I en undersökning av 336 konsekutiva polikliniska patienter över 50 år fann man att homocystein i serum ofta var förhöjt hos patienter med kognitiv störning. Rekommendationen blir att homocystein bör analyseras hos patienter med någon form av kognitiv störning. Fava M, Borus JS Alpert JE et al -Folate, B12 and homocysteine in major depressive disorder. American Journal of Psychiatry 1997;154:426-428. Författarna pekar på att en störning av enkolmetabolismen har betydelse för depressionssjukdomen. Referensen Alpert M, Silva R, & Pouget. B -Folate as a predictor of response to sertraline and nortryptiline in geriatric depression presenterad at the 36th Annual Meeting of the NCDEU , Boca Raton FL, A, 28-31 May 1996 konfirmerar denna iakttagelse och visar att behandlingssvaret med antidepressiva är beroende av dessa B-vitaminnivåer i blodet. Kombinationen av folat och antidepressiva ger bättre effekt än antidepressiva ensamt även vid normala vitaminnivåer. Ovanstående undersökningar visar nödvändigheten av att undersöka enkolmetabolismen vid kognitiva och affektiva störningar inte minst hos äldre patienter. I första hand bör homocystein i serum kontrolleras medan metylmalonsyra, folsyra och B12 i serum ger osäker information.
185 Silverberg,S.J. et al.- A 10-year prospective study of primary hyperparathyroidism with or without parathyroid surgery. New England Journal of Medicine 1999;341:1249-55. --- Flertalet patienter med hyperparathyroidism har få eller inga symptom. Behovet av operation har därför ifrågasatts. I en långtidsstudie av 121 patienter hade 20 symptom och njursten. I den halva av patientgruppen som behandlades med parathyroidektomi fick ingen av 12 patienter återfall av njurstenssjukdom medan 6 av 8 obehandlade fick recidiv. En fjärdedel av patienterna utan symptom som inte opererades fick progress av sjukdomen.- Parathyroidektomi ledde däremot till ökad bentäthet och normalisering av serumcalcium.
186 Duntas, L.H. et al.- Incidence of sideropenia and effects of iron repletion treatment in women with subclinical hypothyroidism. Exp. Clin. Endocrinol. Diabetes 1999;107:356-60. --- Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi. Det är välbekant att sjukdomsfrekvensen varierar kraftigt mellan olika patientgrupper. Av 57 kvinnor med subklinisk hypothyroidism hade 9 (16%) manifest (men inom några månader behandlingsbar) sideropen anemi. Motsvarande frekvens i en lika stor kontrollgrupp var bara 3%. Författarna menar att patienter med lätt minskad thyroideafunktion regelbundet bör undersökas med bestämning av ferritin i serum.
187 Vidal-Trecan, G. et al.- Thyroid hormone determination at the Public Assistance Hospital of Paris: ordering, costs and opinions of physicians qualified in endocrinology. Ann Endocrinol (Paris) 1999;60 :48-55. --- Undersökningen gällde vilka analyser som beställdes för att undersöka thyroideas funktion samt vilka åsikter som specialister i endokrinologi hade om nyttan av att analysera fritt trijodothyronin (T3) i serum. Specialisterna ansåg att behovet av fritt T3 var mycket begränsat. Betydande kostnadsbesparingar skulle kunna uppnås genom att man minskade på antalet T3 och fritt T3 analyser.
188 Gerhardt M.F. et al.-Exploration biologique dans le diagnostic et la surveillance dúne maladie du foie. Schémas d´aide á la décision. Path Biol 1999;47:1016-1032. --- En grupp franska specialister beskriver i artikeln rationella strategier för diagnostik och kontroll av leversjukdomar med hjälp av kliniskt kemiska rutinanalyser. En typ av beslutsträd utgår från analyser som anses särskilt värdefulla såsom S-ALAT (men inte S-ASAT!), S-Alkaliska fosfataser (S-ALP) och S-Gammaglutamyltransferas. S-Bilirubin föreslås bara utföras vid (misstänkt) ikterus.- En annan typ av beslutsträd utgår från klinisk misstanke på exempelvis cholestas, virushepatit, alkoholism, levertumörer eller cirrhos och uppföljning av dessa sjukdomstillstånd för diagnostik och kontroll av leversjukdomar med hjälp av kliniskt kemiska rutinanalyser. En typ av beslutsträd utgår från analyser som anses särskilt värdefulla såsom ALAT (men inte S-ASAT!) , S-Alkaliska fosfataser (S-ALP) och S-Gammaglutamyltransferas. S-Bilirubin föreslås bara utföras vid (misstänkt) ikterus.- En annan typ av beslutsträd utgår från klinisk misstanke på exempelvis cholestas, virushepatit, alkoholism, levertumörer eller cirrhos och uppföljning av dessa sjukdomstillstånd.
189 Larsson A. et al.-Effect of an education programme to change clinical laboratory testing habits in primary care. Scand J Prim Health Care 1999;17:238-243. --- Efter fortbildning av 63 läkare vid 19 primärvårdscentraler i Uppsala läns landsting minskade deras S-ASAT/ S-ALAT kvot från 0,86 till 0,29, deras S-Bilirubin/ S-ALP kvot från 0,90 till 0,58 och deras S-Na/ S-K kvot från 0,24 till 0,15. Motsvarande siffror var oförändrade i en kontrollgrupp som ej deltog i undervisningen.
190 Larsson A.,& Tryding N.- Är det dags att pensionera ASAT-analyserna? Läkartidningen 2000;97:1460 --- ASAT och ALAT har analyserats rutinmässigt sedan 40 år tillbaka. I gamla arbeten har en hög ASAT/ ALAT kvot associerats med alkoholutlöst leverskada. Alkoholister har ofta låga nivåer av pyridoxal 5-fosfat. I äldre studier användes inte tillsats av pyridoxal 5-fosfat och analysresultaten är inte jämförbara med dagens. ASAT/ ALAT kvoten kan numera ersättas av bättremarkörer för alkoholskada såsom CDT. Vid misstänkt hjärtinfarkt har ASAT sedan flera år ersatts av känsligare och specifikare markörer såsom Troponin T och Troponin I. I en kommentar skriver Göran Lindstedt- Gärna delpension men först en rejäl utredning.Läkartidningen 2000; 97:1462 Argumenten för att ifrågasätta värdet av ASAT- mätning som tidig indikator för toxisk leverskada är övertygande men Innan vi (hel- eller del-) pensionerar ASAT bestämningen bör frågan diskuteras av hepatologer. I gamla arbeten har en hög ASAT/ ALAT kvot associerats med alkoholutlöst leverskada. Alkoholister har ofta låga nivåer av pyridoxal 5-fosfat. I äldre studier användes inte tillsats av pyridoxal 5-fosfat och analysresultaten är inte jämförbara med dagens. ASAT/ ALAT kvoten kan numera ersättas av bättre markörer för alkoholskada såsom CDT. Vid misstänkt hjärtinfarkt har ASAT sedan flera år ersatts av känsligare och specifikare markörer såsom Troponin T och Troponin I. I en kommentar skriver Göran Lindstedt- Gärna delpension men först en rejäl utredning.Läkartidningen 2000;7:1462 Argumenten för att ifrågasätta värdet av ASAT- mätning som tidig indikator för toxisk leverskada är övertygande men innan vi (hel- eller del-) pensionerar ASAT bestämningen bör frågan diskuteras av hepatologer.
191 Bergman, H. et al.- Kartläggning av det svenska rattfylleriet: Även låga promillenivåer kan indikera alkoholproblem. Läkartidningen 2000;97:1540-1547. --- Mer än hälften av 1000 motorfordonsförare gripna för misstanke om rattfylleri har problem med alkoholen i form av riskabla eller skadliga alkoholvanor, nästan var femte har svåra alkoholproblem. Inte mindre än 47% av förarna under 0,2 promille hade också problem med alkoholen. Resultaten kan komma att få betydelse för utformningen av ett nytt system för identifiering och prevention av alkoholproblem.
192 Bakker AJ. Detection of microalbuminuria. Receiver operating characteristic curve analysis favors albumin-to-creatinine ratio over albumin concentration. Diabetes Care 1999 Feb;22(2):307-13. --- Urinalbumin är en känslig markör på njurskada, särskilt hos diabetiker. Dygnssamling har ofta använts som en ”golden standard”. Även urinsamling över natt är möjligt, vilket förenklar för patienterna. Det finns även möjlighet att relatera albumin mot kreatinin i kastat urinprov. Detta är en känslig teknik men ger olika referensintervall för kvinnor och män ( < 2,0 g/mol kreatinin för män och < 2,8 g/mol kreatinin för kvinnor) för definitionen mikroalbuminuri. Studien inkluderade 1171 män och 1223 kvinnor Vid nivåer över detta rekommenderas urinsamling på tid, över natt eller över ett dygn.
193 South Texas Working Group (Chairman Roger Jones) - The early detection of colorectal cancer in primary care. Eurogut 2000;3:5-6. --- Allmänläkare träffar på patienter med colorectal cancer hos patienter över 45 år med ändrade avföringsvanor, järnbristanemi eller hereditet för cancer i colon eller rectum. Screening med Faeces-Hemoglobin kan minska dödligheten för colorectal cancer med 15 %.
194 Dahler-Eriksen, B.S. et al.- Near-patient test for C-reactive protein in general practice:assessement of clinical,organizational, and economic outcomes. Clinical Chemistry 1999;45:478-485. See also Scand J Clin Lab Invest 2000;60; suppl 232:47. -- I en cross-over studie under 3+3 månader infördes patientnära analys av CRP med NycoCard® vid 29 danska allmänläkarmottagningar. Under introduktionsperioden minskade antalet sänkor med 8 % och antalet blodprover som skickades till sjukhuslaboratoriet minskade med 6 %. Antalet uppföljande telefonkonsultationer minskade signifikant. Patienter med CRP över 50 mg/L fick tidigare behandling med antibiotika när CRP mättes lokalt på mottagningarna. Införandet av patientnära CRP-analys gav årliga besparingar som beräknats till 110 000 US dollar på 350 000 invånare. Besparingen kom huvudsakligen från minskat behov av service från sjukhuslaboratoriet.Författarna räknar med att man genom utbildning och rådgivning kommer att kunna minska användningen av sänkor samtidigt som användningen av antibiotika blir mera rationell.
195 L Agréus, K Svärdsudd, G Tibblin, B Lavö. Endomysium antibodies are superior to gliadin antibodies in screening for coeliac disease in patients presenting supposed functional gastrointestinal symptoms. Scand. J. of Primary Health Care 2000;18:105-110 --- I undersökningen jämfördes IgA-and IgG- gluten antikroppar och endomysium antikroppar som screeningtester inför endoskopi med tunntarmsbiopsi med histologisk diagnostik som guldstandard för coeliakidiagnostik. IgA-gluten antikropparna hade låg specificitet och IgG-gluten antikropparna en låg sensitivitet medan endomysin antikropparna fungerade utmärkt och förefaller vara den bästa screeningmetoden. Antalet endoskopier kommer att minska drastiskt om analys av gluten-(gliadin) antikroppar kan ersättas med bestämning av endomysium antikroppar.
196 Kutter D.-The urine test strip of the future. Clinica Chimica Acta 2000;297:297-304. --- Författaren, som är en ledande expert på urinundersökningar, går igenom nyttan av dagens testremsor och diskuterar möjligheter till förbättringar. 1) Testfältet för densitet/specifik vikt bestämmer i verkligheten inte specifik vikt utan koncentrationen av katjoner och buffertkapaciteten. Det bör därför ersättas med en test av kreatinin. 2) Bestämning av pH i urinen tycks vara till föga nytta. 3) Man kan få falskt negativa resultat för leucocytstickorna. Därför föreslås att lyserande substanser bör ingå i framtida förbättrade tester. 4) För att nitritstickorna ska fungera optimalt måste bl.a. urinen ha stått i blåsan tillräckligt länge (6 timmar) och undersökningen göras snarast möjligt. Även om det finns bakterier som inte bildar nitrit bedöms den här testen som kliniskt mycket värdefull när den utföres korrekt. 5) Den klassiska testen för protein bygger på att vissa pH-indikatorer påverkas. Reaktionen är inte specifik - mukoproteiner utan klinisk betydelse ger inte sällan utslag. Testen upptäcker inte koncentrationer under 200 mg/L och missar helt tubulära proteiner och Bence Jones proteiner. Men dessa abnorma proteiner åtföljs nästan alltid av mikroalbuminuri. Detta tillstånd är därför en bra, nästan heltäckande markör av patologisk proteinuri och en test för mikroalbumin bör därför ingå i testremsorna. 6) Även om allmän screening med bestämning av glukos i urin inte kan rekommenderas kan undersökningen vara av värde när man inte bestämmer blodsocker.C-vitamin kan ge falskt negativa resultat för urinstickorna och är ett stort problem. 7) Bestämning av hemoglobin och röda blodkroppar är kliniskt värdefullt. Man måste dock tänka på att C-vitaminer och andra reducerande substanser kan ge falskt negativa resultat. 8) Bestämning av ketoner är sällan intressant som rutinprov. Positiva resultat fås efter lågt intag av kolhydrater. 9) Bestämning av bilirubin i urinen är inte meningsfull. 10) Urobilogenanalysen är till relativt liten praktisk nytta. En sticka bör innehålla högst 10 testfält eftersom det kan leda till förvirring och svårigheter att doppa stickan korrekt.
197 Kouri T.T. et al. Towards European urinalysis guidelines. Introduction of a project under European Confederation of Laboratory Medicine. Clinica Chimica Acta 2000;297:305-311. --- Urinanalyser tillhör våra mest beställda laboratorieundersökningar. De har till och med tidigare använts rutinmässigt på alla patienter. En grupp av Europeiska experter på urinundersökningar (EUG) utgår nu från det medicinska behovet och nödvändigheten att ta hänsyn till kostnaderna vilket betyder att man frågasätter gamla beställningsrutiner.Det finns dessutom ett stort behov av att standardisera det tekniska förfarandet. Man påpekar att de vanligaste felen uppstår pre-analytiskt d.v.s. redan innan urinprovet kommit till laboratoriet. Det finns inga referensmetoder men man föreslår en ny klassifikation av analysmetoderna och stegvisa beställningsrutiner ur kostnadssynpunkt. Nivå 1 omfattar exempelvis undersökningar med urinstickor och nivå 2 standardiserat urinsediment, EUG har arbetat sedan 1997, men har ännu inte publicerat några färdiga guidelines. Sådana utlovas bli publicerade som ett separat dokument.
198 Guder W.G.-et al.-From uroscopy to molecular analysis-improving diagnostic information from urine analysis. Clinica Chimica Acta 2000;297:1-3. --- Man känner nu till att det som avgör prognosen för njursjukdomarna är den tubulo-interstitiala fibrosen. Men dessa förändringar kan inte upptäckas med dagens testremsor för urin eller med sedimentundersökningar. Vi känner ännu inte till någon säker framtida strategi för upptäckt av njursjukdomar i behandlingsbart skede men vi vet att dagens urin-stixs och urinsediment inte duger för detta.
199 Lindstedt et al.-TSH och TPOAb bör vara förstahandsanalys vid misstänkt tyroideafunktionsrubbning. Läkartidningen 2000;97:3913-6.
Förekomst av tyreoperoxidas-antikroppar (TPOAb) talar för autoimmun tyroideapåverkan. Främsta indikation för mätning av TPOAb torde vara att avgöra om hög serumkoncentration av TSH beror på autoimmun tyroidit (som kan behandlas) eller av andra orsaker. I aktivt skede av allmänsjukdom ses nämligen sänkning av TSH. Vid tillfrisknande sker istället ökning av TSH-insöndringen. TPOAb-mätning utförs vid en lång rad situationer där misstanke föreligger på tyroideafunktionsrubbning, eller där sådan rubbning kan utlösas av läkemedel. Analysen bör komplettera TSH-mätning vid utredning av misstänkt tyroideasjukdom. Författarna förordar sedan länge mätning av såväl TSH som TPOAb vid tyroideautredning i primärvården.
200 Larsson, A., Palmér, M., Hultén, G. and Tryding, N.-Large differences in laboratory utilisation between hospitals in Sweden. Clin Chim Lab Med 2000;38:383-389.
Vi har nyligen undersökt möjligheterna att optimera användningen av klinisk kemiska undersökningar i primärvården i Sverige. Det tycks vara möjligt att minska kostnaderna med minst 100 miljoner kronor om året medan samtidigt den kliniska nyttan av laborerandet i primärvården ökar. Summan motsvarar ungefär 10 % av totalkostnaden för klinisk kemi i primärvården. Den här undersökningen bygger på statistik från elva svenska sjukhus år 1997. Det finns mycket stora skillnader mellan sjukhusen som tycks bero på lokala beställningsvanor. Det skulle innebära att det vore möjligt att med fortlöpande diskussioner mellan kliniker och kliniska kemister skulle kunna vara möjligt att minska på kostnaderna. Vi har beräknat att de årliga besparingarna i Sverige enbart för sju vanliga undersökningar (ASAT, bilirubin,LD, GT,Kreatinin, T3 och fritt T4) skulle kunna uppgå till 150 miljoner kronor.
201 Larsson, A., Palmér, M., Hultén, G. and Tryding, N.- Stora variationer i sjukhusens användning av laboratorieanalyser. Information och utbildning för ökad kostnadseffektivitet. Läkartidningen 2000;97:4300-4310.
Vi har nyligen undersökt möjligheterna att optimera användningen av klinisk kemiska undersökningar i primärvården i Sverige (Se Sprirapporterna Nr 461 och 476). Det tycks vara möjligt att minska kostnaderna med minst 100 miljoner kronor om året medan samtidigt den kliniska nyttan av laborerandet i primärvården ökar. Summan motsvarar ungefär 10 % av totalkostnaden för klinisk kemi i primärvården.Den totala kostnaden för klinisk kemi i landet har beräknats till 3 miljarder om året. Den här undersökningen bygger på statistik från elva svenska sjukhus år 1997. Det finns mycket stora skillnader mellan sjukhusen som tycks bero på lokala beställningsvanor. Det skulle innebära att det vore möjligt att med fortlöpande diskussioner mellan kliniker och kliniska kemister skulle kunna vara möjligt att minska på kostnaderna. Vi har beräknat att de årliga besparingarna i Sverige enbart för sju vanliga undersökningar (ASAT, bilirubin, LD, GT,Kreatinin, T3 och fritt T4) skulle kunna uppgå till 150 miljoner kronor.
202 Rajala U. et al.-Prevalence of retinopathy in people with diabetes, impaired glucose tolerance, and normal glucose tolerance. Diabetes Care 1998;21:1664-9
Undersökningen gällde samtliga 1008 personer som var födda 1935 i en stad i Finland som erbjöds en diabetesscreening. Alla som som inte stod på antidiabetika erbjöds en oral glukosbelastning. Kända diabetiker undersöktes med fasteglukos. Fotografering av ögonbottnarna visade visade retinaförändringar hos personer med förhöjda fasteglukosvärden men dessa var inte korrelerade med någon annan bakgrundsfaktor. Prevalensen av retinopati var 10.2% hos personer med fasteglukosvärden lika med eller högre än 6,1 mmol/L medan den var 2,6 % hos personer med lägre glukosvärden. Några fall av retinopati hittades oberoende av glukosnivån men glukosbelastningen avslöjade inte heller dessa. Undersökningen stöder uppfattningen att fasteglukos är användbart för diagnostik av diabetes typ2. Beslutsgränsen 6,1 mmol/L för fasteglukos diskriminerar mellan personer med hög risk för retinopati från personer med lägre risk.
203 Olsson,S.-Hemokromatos-den dolda sjukdomen. Klinisk kemi i Norden 1997;4:125-127.
Genetisk hemokromatos är vår vanligaste recessivt ärftliga sjukdom. Screeningundersökningar i Jämtland visade att 3-4/1000 hade anlaget i dubbel uppsättning. Detta motsvarar att 13 % var heterozygota anlagsbärare. Genen för hemokromatos är också överrepresenterad på svenska västkusten i Bretagne, Irland, England, Danmark och USA. Screening kan numera göras med S-Ferritin och diagnosen fastställas med genteknik. Framtida organskador orsakade av järn kan undvikas genom att patienterna blir blodgivare.
204 Stål,P., Hagen,K. & Hultcrantz,R - Störd järnomsättning vid genetisk hemokromatos. Trots nya genupptäckter är mekanismerna oklara.-Läkartidningen 1998;95:3430-3438.
Genetisk hemokromatos är den i Sverige vanligaste autosomalt recessivt ärftliga sjukdomen. Om den inte behandlas leder den till ökad järninlagring i främst levern. Det är därför av vikt att sjukdomen finns i åtanke vid utredning av förhöjda värden på S-ALAT, S-Fe och S-Ferritin och vid oklara ledbesvär. Tidiga fall kan numera diagnosticeras med genteknik för mutationer i HFE. Full text för prenumerantert
205 Trosi, R.J., Cowie, C.C. & Harris,M.I.-Diurnal variation in fasting plasma glucose. Implications for diagnosis of diabetes in patients examined in the afternoon.-Journal of American Medical Association 2000;284:3157-3159.
Gällande diagnostiska kriterier för diabetes baseras på plasmaglukosvärden på eller över 7,0 mmol/L för prover tagna på morgonen efter fasta över natten. Men många patienter undersöks i praktiken på eftermiddagarna. Studien är gjord i USA och omfattar personer över 20 år som inte hade någon tidigare känd diabetes. En grupp på ca 6400 personer undersöktes fastande på eftermiddagen och jämfördes med en lika stor grupp som undersöktes på morgonen. Medelvärdet för fP-Glukos var på morgonen 5,41 mmol/L medan det var 5,12 mmol/L för personer som undersöktes på eftermiddagen. Resultaten tyder på att om man tillämpar gällande diagnostiska kriterier (7,0 mmol/L) för diabetes på patienter som undersöks med fasteglukos på eftermiddagen så missar man ungefär hälften av fallen. För att man ska få samma prevalens av diabetes bör man använda beslutsgränsen 6,33 mmol/L. Vid detta värde och högre är det rimligt att man gör om undersökningen på morgonen.
206 Young T.K. & Mustard C.A.-Undiagnosed diabetes: Does it matter? Canadian Medical Association Journal 2000;164:24-8
Vid en genomgång av resultaten från en hälsoundersökning som utfördes i Kanada år 1990 fann man att om man hade använt de nya riktlinjerna med sänkta beslutsvärden från 7,8 till 7,0 mmol glukos/L i plasma som gränsvärde för diabetesdiagnos så hade 2,2 % fler fått diagnosen diabetes. Detta hade ökat antalet diagnosticerade fall med en tredjedel. Personer med odiagnosticerad diabetes visade sig söka läkare 1,35 gånger oftare än de som hade glukos under 7,0 mmol/L. De hade också oftare förhöjda blodfetter, de hade högre blodtryck och var oftare överviktiga jämfört med personer som hade normala blodglukosvärden. Odiagnosticerade fall av diabetes har sålunda viktiga metabola förändringar med långsiktig klinisk betydelse.
207 Sherwood P., Lyburn I., Brown S and Ryder S-How are abnormal results for liver function tests dealt with in primary care? Audit of yield and impact British Medical Journal 2001;322:276-278
Vuxna personer med förhöjda värden på S-GT, S-ALAT eller S-Alkaliska fosfataser med patologiska värden, där författarna har dragit gränsen vid två gånger övre referensintervallsgränsen, studerades. Anmärkningsvärt är att S-ASAT och S-bilirubin inte bedömdes i undersökningen. Ungefär 15 månader senare bedömdes resultaten av att vissa patienterna lagts in på sjukhus och vilka fortsatta utredningar som gjorts. Man fann att 933 patienter hade avvikande laboratorievärden och studerade uppföljningen av 873 (94%) av dessa. 531 patienter var utredda på sjukhus. Av de återstående 342 patienterna var det möjligt att undersöka 157 stycken, de andra hade dött, flyttat,var gamla eller hade hade upprepade normala laboratorievärden. Inga fortsatta undersökningar beställdes på 91 (58%) av dessa patienter. 66 hade delvis blivit undersökta av sin doktor. Men hos 7 patienter med resultat som tydde på behandlingsbar sjukdom hade man inte gjort någon uppföljning. Sammanlagt hade 97 (62%) en säkerställd diagnos som krävde sjukhusvård eller uppföljning eller bådadera. Författarna drar konklusionen att avvikande värden för S-GT, S-ALAT och S-ALP ofta inte blir adekvat utredda och att man missar möjligheten att diagnosticera behandlingsbara kroniska leversjukdomar.
208 Arndt ,T.-Carbohydrate-deficient transferrin as a marker of chronic alcohol abuse: A critical review of preanalysis, analysis, and interpretation.Clinical Chemistry 2001;47:13-27.
Kolhydratfattigt transferrin (CDT) är den i klinisk rutin mest specifika markören av kroniskt missbruk av alkohol. Men den är inte någon lämplig screeningmetod för att finna personer med ökad alkoholkonsumption. Eftersom halveringstiden för CDT är 14 dagar måste alkoholmissbruket ha pågått minst 14 dagar eller bättre under 4 veckor. Det största problemet är analysens relativt låga diagnostiska känslighet. Den kritiska mängden alkohol (minst 50-80 g etanol om dagen under 7 dagar i följd) är ungefär densamma som anses kunna ge upphov till levercirrhos. Diagnosen kroniskt alkoholmissbruk bör alltid baseras på klinisk bakgrund, frågeformulär, S-CDT och S-GT och inte bara på ett enstaka CDT-värde. Översiktsartikeln ger en utförlig översikt över vårt nuvarande kunskapsläge och innehåller all väsentlig information om preanalytiska och analystekniska variabler av betydelse för CDT-koncentrationen i serum.
209 Bjerre,B.,Borg,S.,Helander,A.,Jeppson,J-O.,Johnson,G.& Karlsson,G.-CDT värdefull markör för överkonsumtion av alkohol. Riktlinjer för dess användning vid körkortsprövning. Läkartidningen 2001;677-683
Enligt vägverkets föreskrifter utgör pågående alkoholmissbruk/alkoholberoende hinder för körkortsinnehav. Vid grovt rattfylleri är den dömde enligt de körkortsmedicinska föreskrifterna skyldig att genom läkarintyg verifiera ”ett nyktert levnadssätt”. Biologiska alkoholmarkörer är i dessa sammanhang betydelsefulla. CDT-analyser har här fått en central roll genom sin höga specificitet vad gäller fastställande av förhöjd alkoholkonsumtion. Efter ett koncensusmöte i september 1999 presenteras i denna artikel riktlinjer för körkortsprövning med speciell tonvikt på hur CDT-analyser bör användas och tolkas i körkortssammanhang samt bevisvärdet vid förhöjda CDT-nivåer. Full text för prenumeranter.
210 Bjoro T, Holmen J, Kruger O, Midthjell K, Hunstad K, Schreiner T, Sandnes L,Brochmann H-Prevalence of thyroid disease, thyroid dysfunction and thyroid peroxidase antibodies in a large, unselected population. The health study of nord-trondelag (HUNT) Eur J Endocrinol 2000 Nov;143(5):639-47
Alla invånare 20 år och äldre (94009) i Norra Tröndelag i Norge inbjöds att delta i en hälsoundersökning med frågeformulär och blodprov. Prevalensen av tidigare diagnostiserad hyperthyroidism var 2,5 % hos kvinnorna och 0,6% hos männen, hypothyroidism 4,8% och 0,9% respektive. Hos båda könen ökade prevalensen med åldern. Hos personer utan känd thyroideasjukdom var 2,5 och 97,5 percentilerna för TSH (mU/L) 0,49-5,70 hos kvinnorna och 0,56-4,60 hos männen. TSH-värdena ökade med åldern. Prevalensen av patologiska TSH-värden hos kvinnor och män var TSH >/=10mU/L 0.90% och 0.37%; TSH 4.1-9. 9 mU/L 5.1 % och 3.7 %; och TSH</=0.05 mU/L 0.45 % och 0.20 % respektive. Prevalensen av positiv TPOAb (>200U/mL) var 13.9 % hos kvinnor och 2.8 % hos män. KONKLUSION: Trots en hög prevalens av känd thyroideasjukdom hos den undersökta befolkningen så har ett avsevärt antal av invånarna en odiagnostiserad, rubbad thyroideafunktion och ökad halt av thyreoperoxidasantikroppar.
211 Stromme JH, Rolstad OJ, Mangschau A [Troponins and other biochemical cardiac markers--time for a change].Tidsskr Nor Laegeforen 2000;120:1863-9
Under de senaste tio åren har känsligare och specifikare markörer i blod för upptäckt av för hjärtmuskelskada karaktäriserats och utvärderats i klinisk praxis. Man har nu också snabba och tillförlitliga metoder för akut bruk. Baserat på litteraturstudier och egna erfarenheter betonar författarna särskilt nyttan av troponin I och troponin T. Man diskuterar metodologiska aspekter och fördelar med de nya markörerna för tidig upptäckt av akuta myokardskador. Slutligen diskuterar man hur markörerna kan utnyttjas för optimal behandling, resursbesparing och bättre prognosbedömning. Rekommendationen blir att endera av troponinerna I eller T bör användas. Myoglobin är bara av intresse om tidig uteslutning av myokardskada har praktisk betydelse. Enzymerna ASAT och LD är inte längre kliniskt intressanta i diagnostiken av hjärtmuskelskada.
212 Ravkilde J, Horder M, Gerhardt W, Ljungdahl L, Pettersson T, Tryding N et al. - Diagnostic performance and prognostic value of serum troponin T in suspected acute myocardial infarction. Scand J Clin Lab Invest 1993;53:677-85
Troponin T (TnT) är en ny markör i serum för myocardskada. I en prospektiv studie av 298 patienter med misstanke på myocardinfarkt (AMI) som togs in på sex Skandinaviska sjukhus undersöktes den diagnostiska och prognostiska effekten av analysen. Diskriminatorvärdet sattes till 0,20 mikrogram/L. 154 patienter (52 %) fick diagnosen AMI enligt WHOs kriterier. 127 patienter (43 %) hade ischämisk hjärtsjukdom (IHD) utan AMI och 16 patienter (5 %) hade inte IHD. De 127 IHD-patienterna utan definitiv AMI kunde indelas i en grupp av 44 patienter med TnT-stegring och en grupp av 83 patienter som inte hade TnT-stegring. Den kliniska betydelsen av dessa fynd studerades under en 6 månaders uppföljningsperiod. I subgruppen med förhöjda TnT-värden avled 6 av 44 patienter (14 %) i hjärtsjukdom. Motsvarande siffror för patienterna utan TnT-stegring var 3 av 83 (4 %). Skillnaderna är statistiskt signifikanta och undersökningen talar för att förhöjda troponin-värden innebär en ökad morbiditetsrisk även hos patienter som inte klassas som AMI enligt WHO-kriterierna.
213 Owen A., Khan W. and Griffiths K.D. Troponin T: role in altering patient management and enabling earlier discharge from a district general hospital Ann Clin Biochem 2001; 38: 135-139
I en prospektiv studie undersöktes hur analys av troponin T (TnT) kunde påverka utskrivningen av patienter vid ett centralsjukhus i England. Under en 6 månadersperiod undersöktes 91 patienter med bröstsmärtor men utan bevisad hjärtinfarkt. Man fann ingen TnT-stegring hos 70 av patienterna och 50 av dem skrevs ut inom 24 timmar efter att TnT-värdet var känt. Deras sjukhusvistelse var signifikant kortare än hos två kontrollgrupper. Bestämning av troponin T möjliggör sålunda tidig utskrivning från sjukhus och ger betydande kostnadsbesparingar.
214 Rolstad OJ, Strömme JH, Mangschau A - Nye hjertemarkører - klinisk nytte ved tidlig diagnose av akutt hjertesykdom New cardiac markers - early-diagnosis usefulness. Tidsskr Nor Laegeforen 2001;121:415-20
cTroponinT, CK-MBmass, myoglobin och CK-aktivitet analyserades i blodprov som togs vid ankomsten till sjukhus, 2-3 timmar senare och därefter 1-2 gånger under de närmaste 24 timmarna på 300 patienter med misstänkt akut hjärtsjukdom. cTroponin T hade den största känsligheten för upptäckt av hjärtmuskelskada hos patienter med instabil angina och hade den högsta specificiteten. För tidig upptäckt av myokardskada var cTroponin T en lämplig markör under förutsättning av att man tog två prov med minst 2 timmars mellanrum. Myoglobin gav då inte någon ytterligare information. Full text
215 Mandel JS, Church TR, Bond JH, Ederer F, Geisser MS, Mongin SJ, Snover DC, Schuman LM.- The effect of fecal occult-blood screening on the incidence of colorectal cancer. New England Journal of Medicine 2000;343:1603-7. Se även kommentarer.
De 46551 deltagarna i the Minnesota Colon Cancer Control Study har nu följts i 18 år. Genom bestämning av F-Hemoglobin (Hemoccult test) årligen eller vartannat år minskade incidensen av colorektal cancer signifikant. Av diskussionen framgår tydligt att immunologiska tester som nu finns i bruk är både mer känsliga och specifika. Sannolikt kommer användningen av dem att ytterligare öka nyttan av screening med F-Hemoglobin. Se också kommentarer av Allison JE and by Mandel JS et al in New England Journal of Medicine 2001;344:1022-3.
216 Leung GM, Redelmeier DA, Szalai JP, Boyle E, Hilditch JR, Tobe SW.- Microalbuminuria screening for patients having type 2 diabetes mellitus: who wants to participate? Clin Invest Med 2001;24:37-43.
Prevalensen av albuminuri hos patienter med typ 2 diabetes mellitus var praktiskt taget oberoende av patienternas intresse för att delta i ett screeningprogram. Läkare i primärvården bör därför göra allt för att erbjuda optimal diagnostik och vård av diabetespatienterna även om de initialt är tveksamma till att samarbeta.
217 The ACE Inhibitors in Diabetic Nephropathy Trialist Group - Should All Patients with Type 1 Diabetes Mellitus and Microalbuminuria Receive Angiotensin-Converting Enzyme Inhibitors? A Meta-Analysis of Individual Patient Data. Ann Intern Med 2001;134:370-9. 
En genomgång av litteraturen via MedLine av hos patienter med normalt blodtryck ,diabetes mellitus typ 1 och mikroalbuminuri visar att ACE-hämmare signifikant minskar utvecklingen till makroalbuminuri och ökar möjligheterna till regression.
218 Apple FS, Wu AH.Myocardial infarction redefined: role of cardiac troponin testing. - Clinical Chemistry 2001;47:377-9.
European Society of Cardiology (ESC), the American College of Cardiology (ACC) och the American Heart Association (AHA) har nyligen publicerat consensusdokument med specifika rekommendationer om användningen av biokemiska markörer för akut hjärtmuskelskada. Ändrade kriterier för klassning av ”acute coronary syndrom” baseras nu i första hand på en ökad koncentration i serum eller plasma av kardiellt Troponin I eller T. Vidare gäller nya ACC/AHA-riktlinjer för behandling av patienter med instabil angina och icke ST-segmentförhöjning vid EKG undersökning. En ökad cTroponin halt innebär att patienten är i riskzonen. Sammanfattningsvis bör cTroponin ersätta tidigare använda markörer av akut hjärtmuskelskada. Analysen bör göras vid upprepade tillfällen minst 6-9 timmar efter de kliniska symptomen.
219 Duffy, M.J.-Carcinoembryonic Antigen as a Marker for Colorectal Cancer: Is It Clinically Useful? Clinical Chemistry. 2001;47:624-630.
Artikeln innehåller en genomgång av litteraturen om den kliniska nyttan av CEA vid colorectal cancer. CEA har liten betydelse för tidig upptäckt. Största värde har CEA för upptäckt av levermetastaser. Men det finns mycket lite stöd för att kontroll av alla patienter med diagnostiserad cancer i colon eller rektum med CEA leder till förbättrad prognos eller livskvalitet.
220 Panteghini M. Recent approaches to the standardization of cardiac markers- Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation 2001; 61: 95 - 101
Bestämning av hjärtspecifika proteiner är numera den viktigaste metoden för att diagnostisera patienter med risk för akut hjärtdöd. Analysmetoderna är emellertid inte helt standardiserade. Artikeln tar upp viktiga preanalytiska, analytiska och tolkningsproblem och summerar pågående standardiseringsprojekt.
221 Larsson A and Tryding N. Is It Necessary to Order Aspartate Aminotransferase with Alanine Aminotransferase in Clinical Practice? Clin Chem 2001 47: 1133-1135. Dufour DR responds.
Vid en jämförelse av 19 olika länder visade det sig att det fanns 17 olika sätt att ta prover för att undersöka leverfunktionen. Det finns alltså ingen riktigt konsensus. I denna artikel konstateras att ASAT inte ger mindre klinisk information än ALAT. Dr Dufour svarar och argumenterar för ASAT i vissa specialfall av leverskada. Se också: Dufour DR et al. Diagnosis and monitoring of hepatic injury. I. Performance characteristics of laboratory tests. Clin Chem. 2000 Dec;46(12):2027-49. Review.
Och: Dufour DR et al. Diagnosis and monitoring of hepatic injury. II. Recommendations for use of laboratory tests in screening, diagnosis, and monitoring. Clin Chem. 2000 Dec;46(12):2050-68. Review.
222 Price C. P., Allard J., Davies G. et al. Pre- and post-analytical factors that may influence use of serum prostate specific antigen and its isoforms in a screening programme for prostate cancer. Ann Clin Biochem, 2001; 38; 188-216.
Prostaspecifikt antigen (PSA) och fritt PSA i serum används sedan flera år rutinmässigt vid misstänkt prostatacancer. Analyserna är specifika för sjukdom i prostata men inte för prostatacancer. Det finns många preanalytiska, analytiska och postanalytiska faktorer att ta hänsyn till. De behandlas i en utförlig översiksartikel med referenser till aktuell vetenskaplig litteratur.
223 Khaw KT, Wareham N, Luben R, Bingham S, Oakes S, Welch A, Day N.-Glycated haemoglobin, diabetes, and mortality in men in Norfolk cohort of European prospective investigation of cancer and nutrition (EPIC-Norfolk). BMJ. 2001;322:1-6
Hos 4662 män som var 45-79 år gamla bestämdes HbA1c under åren1995-1997.Resultaten följdes sedan upp till slutet av år 1999. De som hade en känd diabetes hade en ökad dödlighet av alla orsaker, kardiovaskulär och ischemisk sjukdom jämfört med dem som inte hade någon känd diabetes. Den ökade risken för att dö hos män med diabetes förklarades huvudsakligen av HbA1c-koncentrationen. HbA1c var kontinuerligt relaterat till risken att dö i hela den undersökta populationen med lägst risk vid värden under 5%. En ökning med 1% av HbA1c ökade dödsrisken med 28%. Konklusionen blir att man bör sträva efter att sänka HbA1c även hos personer som inte fått diagnosen diabetes enligt nu gällande kriterier. 
224 Hillege H. L, Janssen W. M. T. , Bak A. A. , Diercks G. F. H. , Grobbee D. E. , Crijns H. J. G. M. , Van Gilst W. H. , De Zeeuw D. , De Jong P. E. and FOR THE PREVEND STUDY GROUP - Microalbuminuria is common, also in a nondiabetic, nonhypertensive population, and an independent indicator of cardiovascular risk factors and cardiovascular morbidity. J Intern Med 2001 Jun;249(6):519-26
Alla invånare i Groningen i Holland mellan 28 och 75 år inbjöds att besvara ett frågeformulär och att lämna ett morgonurinprov. Av dessa svarade 40 856 personer (47,8 %). Mikroalbuminuri (20–200 mg L–1) fanns hos 7,2 % av deltagarna och var oberoende associerad med ålder, kön, hypertoni, diabetes, rökning, tidigare hjärtinfarkt och stroke. En del av dessa korrelationer fanns redan vid albuminurinivån 10–20 mg L–1. Efter uteslutning av patienter med diabetes och hypertoni fanns det fortfarande mikroalbuminuri hos 6,6% av den undersökta befolkningen. Fynden tyder på att mätning av albumin i urinen kan vara värdefull för tidig riksprofilering och prevention av kardiovaskulära sjukdomar i befolkningen.
225 Mikkelsen KV, Andersen-Ranberg K, Hegedus L.-Thyroideadysfunktion hos aeldre Ugeskrift for Laeger 2001;163:2770-3 Läkartidningen 2001;98:3029-32
Thyroideadysfunktion hos äldre har ospecifika symptom och kliniska tecken som inte sällan relateras till ett normalt åldrande. Case-finding kombinerad med låg tröskel för biokemisk kontroll rekommenderas. I Danmark är hyperthyroidism vanligare än hypothyroidism. Subklinisk hyperthyroidism är vanligen temporär. Vid subklinisk hypothyroidism är den årliga progressen till manifest hypothyroidism 2-3 % men högre (5-10 %) när det finns thyroideaantikroppar. Behandlingen är beroende av nivåerna på S-TSH och S-TPOAb.
226 Lyon E, Frank EL. Hereditary hemochromatosis since discovery of the HFE gene. Clin Chem. 2001;47(7):1147-56. Review.
Denna översikt diskuterar de mutationer i HFE-genen och deras uttryck på individens fenotyp. Hereditär hemokromatos drabbar 1 av 200-300 individer. Många organ drabbas då ackumulering av järn leder till skador och organsvikt. Det vanligaste debutsymptomet är trötthet. Symptomen kommer som regel efter 50 års ålder och är vanligare hos män men genom venesectio kan sjukdomar förebyggas. Järnmättnad är ett av de känsligaste och billigaste sätten att screena. Detta bör ingå i järnstatus tillsammans med ferritin som dock inte är lika bra vid diagnostiken då det kan stiga vid inflammation och ofta inte stiger på kvinnor förrän efter menopausen.
Järnmättnad över 50 % och ferritin över 200 ug/L hos premenopausala kvinnor inger misstanke liksom järnmättnad över 60 % och ferritin över 300 ug/L hos män och postmenopausala kvinnor. Åtminstone två provtagningar rekommenderas. I dessa fall rekommenderas förutom kontroll av leverfunktion även genotypning av HFE som utförs på ett flertal kliniskt kemiska laboratorier i landet. Hos en person som är homozygot för C282Y-mutationen eller heterozygot för både C282Y- och H63D-mutationerna samtidigt talar det mesta för ärftlig hemokromatos. Släktutredning inkluderande genotypning bör utföras då sjukdom kan förebyggas genom venesectio eller genom att den friska anlagsbäraren rekommenderas att bli blodgivare om de uppfyller kriterierna.
227 Punnonen K, Rajamaki A-. Evaluation of iron status of Finnish blood donors using serum transferrin receptor. Transfus Med 1999;9:131-4.
Järnstatus hos finska blodgivare undersöktes med analys av ferritin och löslig transferrinreceptor i serum.Vid värden för S-TfR över 4.0 mg L-1 bedömdes fullständig järnbrist föreligga vilket var fallet hos 17 % av kvinnorna. Motsvarande siffra för männen var 8 %. Det kan ifrågasättas om inte kvinnliga regelbundna blodgivare rutinmässigt borde undersökas med bestämning av löslig transferrin receptor i serum.
228 Punnonen K, Kaipiainen-Seppanen O, Riittinen L, Tuomisto T, Hongisto T, Penttila L. Evaluation of iron status in anemic patients with rheumatoid arthritis using an automated immunoturbidimetric assay for transferrin receptor. Clin Chem Lab Med 2000 ;38:1297-300.
Löslig transferrin receptor i serum (S-TfR) bestämdes hos friska personer och hos patienter med rheumatoid artrit and juvenil kronisk artrit. När patientmaterialet bedömdes med utgångspunkt från S-TfR- och ferritinvärden fann man att en tredjedel av patienterna med anemi hade järnbrist. Hos patienter med rheumatoid artrit är det sålunda viktigt att utreda om det föreligger järnbrist genom att bestämma S-TfR.
229 Norberg B. Homocystein - inte riskfaktor men väl bristmarkör och riskmarkör. Läkartidningen 2001;98:3686-8.
Bestämning av homocystein i plasma är den analys som säkrast utesluter brist på B12, folat och pyridoxin. Den reagerar också snabbast för uppseglande brist på dessa B-vitaminer. Homocysteinökningen är inte specifik för vitaminbrist utan kan bero på bl.a. nedsatt njurfunktion och rubbningar i sköldkörtelfunktionen. Vid demenstillstånd samvarierar homocysteinvärdet med de kognitiva funktionerna. Behandling både förbättrar de kognitiva funktionerna och sänker homocysteinvärdet. - Homocystein är en riskmarkör men inte riskfaktor för vaskulär sjukdom.
230 de Lemos J. A., Morrow D.A., Bentley Jane H.,Omland T., Sabatine M.S., McCabe Carolyn H.,Hall C., Cannon C.P.,Braunwald E. The Prognostic Value of B-Type Natriuretic Peptide in Patients with Acute Coronary Syndromes. New Engl J Med 2001;345:1014-1021
Brain Natriuretic Peptide bestämdes i plasma tagen 40±20 timmar efter debut av ischemiska symptom. P-BNP var korrelerad till risken att dö, risken för hjärtsvikt och risken för reinfarkt 30 dagar och 10 månader efter insjuknandet.
231 Lindstedt G.,Dahlström U.,Fernlund P.,Schaufelberger M.,Stridsberg M. Bättre behandling av hjärtsvikt med mätning av natriuretriska peptider. Läkartidningen 2001;98:4444-4452.
Natriuretiska peptider, fram för allt BNP; är oberoende riskfaktorer för morbiditet och mortalitet i hjärtsvikt. De har högt negativt prediktivt värde för hjärtinsufficiens och skulle kunna användas som hjälp i diagnostiken och bedömning av svårighetsgraden av hjärtsvikt/hjärtfunktion i primärvården. Andra tänkbara indikationer är prognosbedömning, behov av terapi vid hjärtsvikt och vägledning vid behandling. Tolkningen av mätvärdena bereder dock fortfarande problem.
232 Lökk, J. Folat/kobalamin hos äldre - bristtillstånd vanliga och svårfångade. Läkartidningen 2001; 98: 5878-8.
Äldre personer är särskilt utsatta för folatbrist, inte minst därför att normala/subnormala serum-folatnivåer inte utesluter vävnadsbrist. Samtidiga sjukdomar, mediciner och livsstilsfaktorer kan bidra till eller orsaka brist. Bristsymtomen kan vara neurologiska och neuropsykiatriska, men även hjärt-kärlassociationer finns. Man bör göra en anpassad utredning för att fastställa orsaken. Av tillgängliga markörer för folat- och kobalaminstatus är homocystein känslig och har den starkaste kopplingen till kognitiv funktion. Samvariationen är generellt starkare mellan homocysteinnivåer och symtom än mellan vitaminrelaterade nivåer och symtom. Såväl durationen som svårighetsgraden av symtombilden har betydelse vad gäller förbättringen av neuropsykiatriska och neurologiska symtom vid substitutionsbehandling. 
233 Rifai, N. & Ridker P.M. High-Sensitivity C-Reactive Protein: A Novel and Promising Marker of Coronary Heart Disease. Clinical Chemistry 2001;47:403-411
C-Reaktivt Protein (CRP) i serum är förhöjt även vid låggradiga inflammationer och har fått ett allt större intresse vid kranskärlssjukdomar. Det har visat sig att inflammation spelar en viktig roll vid uppkomsten och utvecklingen av arteriosklerotiska kärlförändringar. Den relativa risken vid CRP-förhöjning är minst lika stor som för andra kända riskmarkörer. Preventiv behandling av riskpatienter med lågdos acetylsalicylsyra och statiner har visat sig sänka CRP. hsCRP är sålunda en ny lovande markör för koronar hjärtsjukdom. Bakgrunden inklusive analytiska aspekter beskrivs detaljerat i denna artikel.
234 Falkenberg M.-Håll koll på midjemåttet! Övervikt, fetma och stort bukomfång riskfaktorer för typ 2-diabetes. Läkartidningen 2001 Aug 22;98(34):3520-2.
I en primärvårdsundersökning i Östergötland av personer 20 år och äldre studerades mättes övervikt, fetma och bukomfång. Totalt deltog 91 % (n= 6686) av befolkningen. Av dessa var 45% av männen och 32% av kvinnorna överviktiga (BMI 25-29.9 kg/m2), 12% av männen och 17% av kvinnorna var feta (BMI > or = 30 kg/m2). Bland männen hade 26 % ett bukomfång på 94-101.9 cm och 18 % > or = 102 cm och bland kvinnorna 23% med 80.0-87.9 cm och 27% > eller = 88 cm. Den relativa risken för typ 2-diabetes var mer än tre gånger så stor hos de som hade ökat bukomfång. Det betyder att det är extra viktigt att bestämma blodglukos hos personer med ökat bukomfång.
235 Hedelin H, Boman H, Holmang S. När är det meningsfullt att utreda hematuri? Makroskopisk hematuri-utred alltid Mikroskopisk-symptom,ålder avgör. Läkartidningen 2001;48:5498- 5503
Vid elektiv urologisk utredning av makroskopisk hematuri var incidensen fynd hög vid både urografi (sten) och cystoskopi (blåstumör). Detsamma gäller vid mikroskopisk hematuri med samtidiga urinvägssymptom. Vid asymptomatisk mikroskopisk hematuri var signifikanta fynd däremot mycket sällsynta och saknades hos kvinnor och yngre män. Alltför ofta är remissen knapphändig och saknar uppgift om typ av hematuri, dess omfattning och eventuella samtidiga urinvägssymptom. Eftersom antalet remisser med uppgift om hematuri är stort går mycket arbete åt till komplettering.
236 Boman H, Hedelin H, Holmang S.The results of routine evaluation of adult patients with haematuria analysed according to referral form information with 2-year follow-up. Scand J Urol Nephrol. 2001;35:497-501.
Utredningen avsåg hur ofta en hematuriutredning leder till att man upptäcker maligna sjukdomar. Under ett år remitterades 581 personer på grund av hematuri till urologen med ett upptagningsområde på 250 000 invånare. Utredningsresultaten bedömdes två år senare. Resultaten visade 43 blåstumörer och 31 prostata cancrar medan bara tre tumörer i övre urinvägarna diagnostiserades. Incidensen av maligniteter var hög (24 %) hos patienter med makroskopisk hematuri. Makroskopisk hematuri särskilt hos äldre måste sålunda utredas noga. Vid mikroskopisk hematuri var den lägre (9 %) särskilt om den var asymptomatisk (5%). Vid urinvägssymptom måste malignitetsutredning göras. Incidensen var starkt ålders- och könsberoende. Ingen malignitet upptäcktes hos kvinnor under 70 år eller hos män under 45 år vid mikroskopisk hematuri.
237

Janson A., Alm J, Bremme K., Sköldebrand-Sparre L., Söder O. Werner S.- Samarbete minskar riskerna vid sköldkörtelsjukdom och graviditet Även mild hypotyreos hos modern kan hota fostrets neurologiska utveckling. Läkartidningen 2002;99:899-903.
Hypertyreos hos modern medför risk för missfall, fosterdöd, förtidsbörd och allvarlig neonatal tyreotoxikos. Hypotyreos, även subklinisk, hos gravida kvinnor försämrar sannolikt den neurologiska utvecklingen hos det väntade barnet. Det pågår diskussioner kring behovet av screening för subklinisk hypotyreos hos gravida kvinnor. Vi rekommenderar en strängare bedömning av normalvärden för gravida kvinnor med känd underfunktion av sköldkörteln, och rekommenderar höjd substitutionsdos om TSH>3 mIE/L. Gravida kvinnor bör välja joderat salt. Ett bra omhändertagande av gravida kvinnor med sköldkörtelsjukdom kräver gott samarbete mellan mödravårdscentralernas barnmorskor och gynekologer, specialmödravården, allmänläkare, endokrinologer och barnläkare.
238 Påhlman L., Kemoprevention kan knappast ersätta screening för kolorektal cancer. Läkartidningen 2002; 99: 1917
Screening för kolorektal cancer har studerats under många år. Det finns idag en god evidens för att detektion av blod i avföringen med efterföljande koloskopi gör det möjligt att upptäcka sporadisk kolorektal cancer i ett mer gynnsamt tumörstadium. Därmed reduceras också mortaliteten vid kolorektal cancer. Baserat på de publicerade randomiserade studierna kan man räkna med en relativ mortalitetsreduktion i kolorektal cancer på 15-20 procent. Denna reduktion i mortalitet motsvarar ungefär 200-300 räddade fall per år i vårt land. I USA (och även i många andra länder) är man övertygad om att screening för kolorektal cancer räddar liv och därför skall införas. I Sverige vi borde snarast komma igång med screening för kolorektal cancer.
239

Lindstedt G. & Nyström E. Ökad risk för benskörhetsfraktur vid TSH-suppressiv tyroxinbehandling. Läkartidningen 2002;99:2844-2845.
Låg TSH-koncentration är förhållandevis vanlig hos patienter i primärvården och hos till synes friska äldremänniskor. Hos den senare gruppen förefaller TSH <0,5 mIE/L vara riskfaktor för utveckling av demens och förtidig död. Ökad frakturrisk har iakttagits hos tyroxinbehandlade kvinnor med låg TSH-koncentration. Ingen ökning av frakturrisken sågs hos dem med TSH-koncentration inom det hälsorelaterade referensintervallet. Mätning av TSH med säker metodik bör ligga till grund för doseringen av tyroxin vid substitutionsbehandling för hypotyreos. Vid substitutionsbehandling med tyroxin bör TSH-koncentrationen ligga inom den lägre delen av referensintervallet för friska, dvs 0,5–2,0 mIE/L.
240 Martini S, Mengozzi G, Aimo G, Giorda L, Pagni R, Guidetti CS. Comparative evaluation of serologic tests for celiac disease diagnosis and follow-up. Clin Chem 2002 ;48:960-3
 I överensstämmelse med tidigare publikationer som visat att transglutamasantikroppar är bättre för diagnostik av coeliaki eftersom de visar större överensstämmelse mellan olika laboratorier och eftersom analys av gliadinantikroppar visat ge 60% falskt positiva resultat. För att undvika onödiga tarmbiopsier föreslår man att transglutamasantikroppar ska användas i diagnostiken. Tyvärr fungerar serologiska undersökningar inte än för uppföljning av diagnostiserad coeliaci då man fortfarande måste använda sig av biopsi.
241 Terpstra WF, May JF, Smit AJ, de Graeff PA, Crijns HJ. Microalbuminuria is related to marked end organ damage in previously untreated, elderly hypertensive patients. Blood Press 2002 ;11:84-90
 I en populationsstudie av 173 tidigare obehandlade patienter med hypertoni medelålder 67+/-4 år bestämde man albuminhalten i urinen. Mikroalbuminuri definierades som albuminutsöndring mellan 20 och 300 mg/24 timmar. Av de 173 patienterna hade 14 (8 %) mikroalbuminuri. Dessa patienter med högt blodtryck hade en signifikant högre intimatjocklek och ökad vänsterkammarvägg tjocklek än patienter utan mikroalbuminuri. Även när man använde lägre gränser för urinalbumin hade patienter med ökad albuminutsöndring en ökad intimatjocklek. Dessa resultat tyder på att tröskeln för mikroalbuminuri bör omprövas för patienter med hypertoni.
242

Medicinsk faktabas Socialstyrelsen, Stockholm 2002; Mikroskopisk hematuri hos vuxna
Förekomst av mikrohematuri är vanlig hos vuxna. Denna ökar med stigande ålder hos män men inte säkert hos kvinnor. Det har visats att mikrohematuri förekommer intermittent hos män. Hos kvinnor är denna typ av mikrohematuri otillräckligt dokumenterad. Ett direkt samband mellan förekomst av mikrohematuri och maligna urologiska tumörer eller urinvägskonkrement är inte dokumenterat i kontrollerade studier. Det saknas vetenskapliga bevis att personer med påvisad mikrohematuri löper större risk att ha en underliggande signifikant urologisk sjukdom än personer utan mikrohematuri. Om screening av riskgrupper, t ex rökare kan sänka mortalitet eller morbiditet i urologiska sjukdomar är oklart.
243

Freeman DJ, Norrie J, Caslake MJ et al; West of Scotland Coronary Prevention Study. C-reactive protein is an independent predictor of risk for the development of diabetes in the West of Scotland Coronary Prevention Study. Diabetes 2002; 51: 1596-600
Det finns stöd för att låggradig inflammation spelar en roll för uppkomsten av diabetes typ2. Den här undersökningen (the West of Scotland Coronary Prevention Study) bestämdes CRP i avsikt att se om värdena var korrelerade till utveckling av diabetes. Av 5245 medelålders män utvecklade 127 diabetes enligt American Diabetes Association kriterier. Man fann att CRP är en prediktor för diabetes typ 2.
244 Apple FS, Trinity Elizabeth, Steen J, Prawer S, Wu AHB. BNP test utilization for CHF in community hospital practice. Clinica Chimica Acta 2003; 328: 191-193
När P-Brain Natriuretic Peptide (BNP) bestämdes på 334 patienter för att diagnosticera eller utesluta hjärtsvikt- Congestive heart failure (CHF) fann man en sensitivitet på 94,8% och en specificitet på 77,1%. Undersökningen stöder den kliniska nyttan av BNP-analys. Viktigt är dock att ta hänsyn till sjukhistorien för att öka undersökningens specificitet.
245 Schousboe K, Henriksen JE, Kyvik KO, Sorensen TI, Hyltoft Petersen P. Reproducibility of S-insulin and B-glucose responses in two identical oral glucose tolerance tests. Scand J Clin Lab Invest 2002;62:623-30
Avsikten med studien var att bestämma den intraindividuella variationen (CVw) för blodglukos och glukosbelastning. Man gjorde två glukosbelastningar på samma patienter med 13 (1-87) dagars mellanrum. CVw för fB-Glukos var 7% medan den för 2-timmarsvärdet efter glukosbelastning var 15%. Konklusionen blir att man måste ifrågasätta användningen av glukosbelastning för diagnostik av typ2 diabetes.
246 Thode J, Juul-Jorgensen B, Bhatia HM, Kjaerulf-Nielsen M, Bartels PD, Fogh-Andersen N, Siggaard-Andersen O. Comparison of serum total calcium, albumin-corrected total calcium, and ionized calcium in 1213 patients with suspected calcium disorders. Scand J Clin Lab Invest 1989;49:217-23.
I en prospektiv multicenter studie av 1213 patienter med misstänkt calcium-relaterad sjukdom fann man en diagnostisk skillnad mellan värdena för S-Ca och joniserat calcium i serum i 31 % av fallen. Genom att beräkna albuminkorrigerat calcium minskade skillnaden till 17,9%. Konklusionen är att beräkning av albuminkorrigerat calcium är otillförlitlig som mått på den joniserade calciumhalten i serum.
247 Landin-Olsson M. Latent autoimmune diabetes in adults. Ann N Y Acad Sci 2002;958:112-6
Latent autoimmune diabetes in adults (LADA) är en speciell form av diabetes som kliniskt liknar typ 2 diabetes men som har autoantikroppar mot pankreas. Frekvensen av LADA bland typ2 diabetiker varierar mellan 6 och 50% i olika publikationer. Frekvensen av autoimmun diabetes är underskattad hos vuxna personer. Det är därför viktigt att bestämma autoantikroppar (GADA followed by ICA). De flesta LADA-patienterna kommer nämligen att behove behandlas med insulin inom 3 år. Rekommendationen blir därför att rutinmässigt bestämma ö-cellsantikroppar vid diagnostik av diabetes.
248 Malmström PU. Time to abandon testing for microscopic haematuria in adults? BMJ 2003;326(7393):813-5
Asymptomatisk mikroskopisk hematuri har tveksam klinisk betydelse. I artikeln diskuteras om undersökningen nu kan överges. Skäl för detta är exempelvis att den är en dålig prediktor för cancer i urinvägarna. Urinstickor för hemoglobin är inte tillförlitliga för upptäckt av tidig blåscancer hos högriskpatienter. Mikrohematuri ger inte säkert stöd för uretärsten och kan vara missvisande eftersom tillståndet också finns vid andra allvarliga tillstånd med flanksmärtor. Analys av mikrohemoglobinuri är inte till nytta för bedömning av män med symptom från nedre urinvägarna.
249 F Verdon F, B Burnand, Fallab Stubi C-L et al. Iron supplementation for unexplained fatigue in non-anaemic women: double blind randomised placebo controlled trial. BMJ 2003;326:1124
I en dubbelblind placebokontrollerad behandlingsstudie av mellan 18 och 55 år gamla kvinnor visade det sig att man kan vara trött av järnbrist utan att ha anemi. Effekten sågs fram för allt hos kvinnor med S-Ferritin mindre än 50 ug/L. Undersökningen ger argument för att öka antalet analyser av järnstatus och behandla fall med järnbrist även om B-Hemoglobin är normalt.
250 Walsh J M E, Terdiman J P Colorectal Cancer Screening. Scientific Review. JAMA. 2003; 289:1288-1296.
Undersökningen avsåg att kritiskt granska nyttan av att screena efter colorektal cancer med F-Hb, sigmoidoskopi, colonoscopi, dubbelkontraströntgen, och flera nyare tester. Alla relevanta engelskspråkiga artiklar publicerade i PubMed under tiden januari 1966 till och med augusti 2002 ingick i bedömningen. En rad kontrollerade randomiserade studier har visat F-Hb-undersökningar kan minska incidensen och mortaliteten av colorektal cancer. Kontrollerade fallstudier har visat att sigmoidoskopi minskar mortaliteten. Kombinationen av F-Hb och sigmoidoskopi kan tänkas minska mortaliteten ytterligare. Konklusionen blir att det finns stöd för att män och kvinnor som är 50 år och äldre ska screenas för coloncancer.
251

Björkegren, K.-Studies on Vitamin B12 and Folate deficiency markers in the Elderly. A Population-based Study. Department of public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden. Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala 2003.
Syftet med studien var att bestämma kobalamin, folat, metmylmalonat och homocystein i serum och deras relationer till symptom och kliniska fynd i syfte att upptäcka brist på vitamin B12 folat så tidigt som möjligt. Studien gällde också effekten av behandling av bristtillstånd under en treårsperiod. I undersökningen ingick 224 slumpvis valda personer som var 70 år eller äldre ur en befolkning. Av dessa hade inte mindre än 69 stycken avvikande laboratorievärden som tydde på vävnadsbrist av B12 eller folat. De behandlades först med vitamin B12 i sex månader och de personer som därefter fortfarande hade förhöjda homocystein- eller metylmalonat-värden fick tillägg med folat. Efter behandlingen hade alla utom en person helt normala värden under tre års uppföljning. Det fanns också en tendens till en förbättring av vissa symptom.
252 Attvall S, Eliasson B, Nilsson P. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes hos psykiskt sjuka. Livsstilen en bidragande faktor. Läkartidningen 2003; 100: 2353-2355
Psykos och manodepressiv sjukdom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes.Vid diagnos av psykisk sjukdom, särskilt om andra riskfaktorer tex viktuppgång, förekommer bör man bestämma fasteglukos. Kontroll föreslås ske efter 6 månaders antipsykotikabehandling. Vid okomplicerad behandling bör årlig kontroll göras Alla patienter med risk för diabetes bör följas regelbundet med B/P-Glukos.
253

Ritz, E-Albuminuria and Vascular Damage — The Vicious Twins Editorial New Engl J Med 2003; 348:2340-2352
Albuminutsöndringen i urinen varierar kraftigt från dag till dag. Mikroalbuminuri ska därför inte diagnostiseras om inte två av tre oberoende undersökningar visar ökad halt av U-Albumin. Men det är också viktigt att mikroalbuminuri inte är ett irreversibelt tillstånd. Chansen till remission är större om mikroalbuminurin är kortvarig än om den pågått längre tid. Det betyder att det är viktigt att screena efter mikroalbuminuri så att man så tidigt som möjligt kan behandla patienten aggressivt.
254 Hultberg,B., Isaksson, A. Nilsson K & Gustafson, L. - Optimal användning av markörer för kobalamin-/folatstatus Resultat från utvärdering i en psykogeriatrisk patientgrupp Läkartidningen 2003;100:3136-40. Kobalamin-/folatbrist är vanligt hos äldre och kan ge upphov till neuropsykiatriska symtom. Olika markörer för kobalamin-/folatstatus har utvärderats i en psykogeriatrisk patientgrupp. Resultatet visar att homocystein i plasma samt kobalamin och folat i serum är bäst lämpade för att utvärdera kobalamin-/folatstatus, medan bestämning av metylmalonat i serum och folat i helblod skulle kunna undvaras. Patienter som visar ökning av enbart plasmahomocystein är en riskgrupp, som bör följas med upprepade bestämningar av plasmahomocystein. Bestämning av plasmahomocystein hos psykogeriatriska patienter är viktigt, eftersom vi tidigare visat att kobalamin- och folatbehandling av patienter med förhöjt plasmahomocystein inte bara sänkte plasmahomocystein utan också förbättrade patienternas kognitiva funktion.
255

Walldius G.& Jungner I. Apolipoproteiner nya och bättre riskindikatorer för hjärtinfarkt. Läkartidningen 2004;101:1188-94
Övergången till att mäta LDL- och HDL-kolesterol i stället för totalkolesterol för att värdera kardiovaskulär risk innebar ett stort framsteg i identifikationen av högriskindivider. Trots detta är möjligheterna att ur lipidsynvinkel göra en adekvat bedömning av en persons framtida risk för kardiovaskulär sjukdom begränsade. En tredjedel till hälften av fallen med dödlig infarkt förblir oupptäckta, särskilt de med normala/låga kolesterolvärden. Kolesterolet och triglyceriderna i blodet binds och transporteras av apolipoproteiner (apo). ApoB finns endast i de aterogena lipoproteinerna, huvudsakligen i LDL, och apoA-I finns endast i HDL. Nya data talar för att apoB, apoA-I, och särskilt balansen apoB/apoA-I, ger starkare prediktiv riskinformation än LDL och HDL. Även metodologiska fördelar talar för att apo-bestämningar bör införas i klinisk praxis.
256

Roberts CG, Ladenson PW. Lancet. 2004;363(9411):793-803.
Hypothyroidism är ett vanligt, potentiellt allvarligt men kliniskt missat tillstånd. Det går lätt att diagnosticera eller utesluta med TSH-bestämning och även att behandla. Nedsatt thyroideafunktion är särskilt vanligt hos äldre kvinnor och hos patienter som behandlas med läkemedel som litiumkarbonat och amiodaron. Tillståndet kan debutera med mycket ospecifika kliniska symptom eller förhöjda kolesterol eller homocysteinvärden. Behandling med thyroxin är mycket effektiv med felaktig dosering är mycket vanligt förekommande. Överdosering kan lätt ge hjärtflimmer eller osteoporos. Artikeln ger en mycket bra översikt om diagnostik och behandling av hypothyroidism. Den innehåller 164 referenser av stort kliniskt intresse.
257

Lindahl Tomas L.  D-dimeranalys av djup ventrombos kräver skicklighet hos avläsaren och dialog mellan laboratorium och klinik (serie: Läkartidningen 2004;101:757
Djup ventrombos är ett vanligt sjukdomstillstånd. Obehandlat kan det leda till  livshotande lungembolisering. Undersökning med ultraljud eller flebografi identifierar endast 10-30% av patienterna och är relativt dyrbara. Metoderna för D-dimeranalys är relativt billiga men inte standardiserade De kvalitativa analyserna som kan användas för att utesluta djup ventrombos är beroende av skickligheten hos avläsaren och kräver en dialog mellan det lokala laboratoriet och kliniken.
258 Wells PS, Anderson DR, Rodger M, Forgie M, Kearon C, Dreyer J, Kovacs G, Mitchell M, Lewandowski B, Kovacs MJ. Evaluation of D-dimer in the diagnosis of suspected deep-vein thrombosis. N Engl J Med. 2003;349:1227-35
Patienter i öppen vård med misstänkt bentrombos indelades i två grupper varav den ena undersöktes med D-dimertest. Antalet ultraljudundersökningar kunde minskas från 1,34 per patient i kontrollgruppen(n 500) till 0,78 i D-dimergruppen (n 566). Slutsatsen blev att man utan risk kan undvika ultraljudundersökningar hos den undersökta patientgruppen.
259 Yusuf S. et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. The Lancet Volume 364 Number 9437  04 Septembre 2004.
Studien gäller akut myokardinfarkt i 52 länder med 15152 fall och 14820 kontroller. Rökning (odds ratio 2.87 för pågående vs  aldrig), Ökad kvot ApoB/ApoA1 ratio (3.25 för högsta vs lägsta kvintil, population attributable risks (PAR) 49·2% för högsta vs lägsta kvintilen),  hypertoni (1.91, PAR 17·9%), diabetes (2.37, PAR 9.9%), abdominal fetma (1.12 for högsta vs lägsta tertil och 1·62 for medel vs lägsta tertil, Daglig konsumtion av frukt och grönsaker (0.70, PAR 13.7% for brist på daglig konsumtion), regelbundet alkoholintag (0.91, PAR 6.7%), and regelbunden fysisk aktivitet (0.86, PAR 12.2%), var alla signifikant  relaterade till akute myokardinfarkt (p<0.0001 för alla riskfaktorer och p=0·03 for alkohol). Dessa nio riskfaktorer förklarade 90 % av fallen hos män och 94 % hos kvinnorna.
260 Low JM, Chauhan AK, Kietz DA, Daud U, Pepmueller PH, Moore TL.-Determination of anti-cyclic citrullinated Peptide antibodies in the sera of patients with juvenile idiopathic arthritis. J Rheumatol. 2004 ;31(9):1829-33.
Antikroppar mot citrullininnehållande peptider (anti-CCP) har påvisats hos 76 % av patienterna med rheumatoid artrit med en specificitet på 96%.Den här undersökningen gälled 66 patienter med juvenile idiopatisk artrit. De fem olika analysmetoder som användes gav något olika utfall med 75-90 % positiva resultat. Inga förhöjda värden sågs hos friska kontroller.
261

Doust JA, Glasziou PP, Pietrzak E, Dobson AJ.- A systematic review of the diagnostic accuracy of natriuretic peptides for heart failure. Arch Intern Med. 2004 ;164:1978-84.
I en metaanalys fann man att P-Brain Natriuretic Peptide (BNP) är en värdefull markör för hjärtsvikt. Genom att använda en beslutsgräns på 15pmol/L kan man utesluta diagnosen hos patienter med klinisk misstanke på hjärtsvikt.
262

Petersson U, Kjellström T. Thyroid function tests, serum lipids and gender interrelations in a middle-aged population.- Scand J Prim Health Care. 2001;19:183-5.
Vid en screening i primärvården fann man att 0.57% av männen och 1.13% av kvinnorna hade nedsatt thyroideafunktion. Kvinnor med förhöjt S-TSH hade också förhöjda kolesterolvärden.Konklusionen blev att vid S-Kolesterol över 7.0 mmol/L hos kvinnor bör man också beställa S-TSH.
263 Rönnelid, J.,Klareskog, L.,Skogh, T. Svensson, B. Antikroppar mot citrullinerade proteiner- genombrott i reumatologisk diagnostik. Läkartidningen 2004; 101:4092-6.
Antikroppar mot citrullininnehållande proteiner (anti-CP) är en grupp autoantikroppar med mycket hög specificitet för reumatoid artrit (RA). Sensitiviteten är jämförbar med traditionella undersökningar för reumatisk faktor. Vid utredning av misstänkt RA i primärvården rekommenderas analys av anti-CP som förstahandstest.
264 Lyon, A W, Larsen, E T Edwards, A L-The impact of new guidelines for glucose tolerance testing on clinical practice and laboratory services Canadian Medical Association Journal 2004;171:1067-9.
The Canadian Diabetes Association publicerade 2003 guidelines där man bibehåller kriteriet fP-Glukos på 7,0 mMol/L eller högre för diagnostik av diabetes. Författarna till den här artikel protesterar mot rekommendationen att använda oral glukosbelastning (OGTT) om fP-Glukosvärdet ligger mellan 5,7 och 6,9 mMol/L.Man påtalar att OGTT är  besvärlig och tidskrävande både för patienten och laboratoriet. Den har en mycket dålig reproducerbarhetoch kostnaden är inte försvarbar.
   
   
   
420 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 --- Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. "Vid den manuella metoden är det särskilt viktigt att överväga om informationsvärdet av analysen verkligen motiverar den avsevärda arbetsinsats som analysen innebär". Ny utgåva 2003!
421 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. ”Räkning av retikulocyter bör efter Hb,MCV,ferritin och sTfr ingå som del i undersökningar vid oklar anemi.”
422 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Student litteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. Bestämning av klorid i plasma/serum görs numera sällan rutinmässigt.
423 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Student litteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. ASAT är inte längre använt i diagnostiken av akut hjärtsjukdom.
424 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. För undersökning av glomerulusfunktionen har urea både sämre sensitivitet och sämre specificitet än kreatinin.” Den normala, relativt stora variationen hos ureakoncentrationen i serum beror fram för allt på variationer av proteininnehållet i kosten.”
425 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. Den kliniska signifikansen för screening med urintestremsor är mycket tveksam. Vid misstänkt hematuri är U-Hb klart känsligare än sedimentundersökning.
426 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. ”Förhöjt IgE är inte synonymt med allergi och normal IgE-koncentration utesluter inte tillstånd orsakade av allergi.”
427 Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Peter Nilsson-Ehle (red) 8e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003. ISBN 91-44-00766-3 Den klassiska läroboken i klinisk kemi innehåller bl a konkreta råd om indikationer för och tolkning av laboratorieundersökningar. TSH är förstahandsanalys (eventuellt tillsammans med S-fritt T4 eller S-TPO Ak) vid misstanke på rubbning av tyroideafunktionen.

 

Åter till analysdatabasen

Johan Hultdin