|
Intestinal pseudoobstruktion. Fact or fiction?
Intestinal pseudo-obstruktion är benämningen på en hittills relativt okänd
grupp sjukdomar vars gemensamma drag är att mag-tarmkanalen förlorat sin förmåga till
funktionsdugligt muskelarbete. Normalt transporteras födan längs mag-tarmkanlen av
samordnade så kallade peristaltiska sammandragningar av musklerna i tarmväggen. Vid
pseudo-obstruktion har tarmen helt eller delvis förlorat förmågan att samordna dessa
muskelsammandragningar. Följden blir i första hand att passage genom tarmen försvåras
eller helt stoppas. På grund av de dåliga tarmrörelserna försämras också
matsmältningen så att förmågan att tillgodogöra sig näringen ur födan minskar.
Sjukdomen kompliceras ofta av en ökad förekomst av bakterier i tarmen, som ytterligare
försämrar matsmältningen. Återkommande svåra buksmärtor är det vanligaste symtomet
vid intestinal pseudo-obstruktion. Andra symtom vid pseudo-obstruktion är illamående,
kräkningar och tarmresning med uppdriven buk. Den vanligaste typen av pseudo-obstruktion
orsakas av skador i tarmens eget nervsystem, det så kallade enteriska nervsystemet.
Skador här kallas för visceral neuropati och den typ av pseudo-obstruktion som beror på
sådan skada kallas neuropatisk pseudo-obstruktion. Den andra huvudtypen av
pseudo-obstruktion orsakas av sjukdom som drabbar tarmväggens muskelceller (visceral
myopati) vilket leder till försvagade muskelrörelser och myopatisk pseudo-obstruktion.
Diagnostiken av pseudo-obstruktion vilar på tre metoder:
bedömning av symtom,
tryckmätning i mag-tarmkanalen och
mikroskopisk undersökning av fulltjockleksbiopsi från tarmen.
Upprepade vårdtillfällen på grund av misstänkt tarmvred brukar vara en god grund för
misstanke om intestinal pseudo-obstruktion. Episodiskt återkommande kräkningar, känsla
av stopp i mag-tarmkanalen och perioder med uttalad uppblåsthet i buken likaså. När
sjukdomen drabbar grovtarmen kan den leda till svår förstoppning. Tryckmätning i
mag-tarmkanalen, t.ex. antroduodenal manometri är förstahands metod för att ta reda på
om det föreligger avvikande motorikmönster. Vid pseudo-obstruktion ses abnormiteter i
fas-III av fastemotorikens migrerande motorkomplex (MMC) samt kortare eller längre
perioder av okoordinerad fasisk aktivitet. Det slutgiltiga beviset på sjukdom i tarmens
muskler eller nervceller får man genom mikroskopisk undersökning av vävnadsprov från
tarmen. Både nerver och muskler ligger djupt inne i tarmväggen och därför måste
vävnadsprovet omfatta hela tarmväggen. Vid Huddinge sjukhus har vi därför utvecklat en
metod för laparoskopiskt assisterad biopsitagning. Både elektronmikroskopi och
ljusmikroskopi med speciella immunhistokemiska färgningar används för att undersöka
vävnadsprovet.
Intestinal pseudo-obstruktion representerar en ny klass av sjukdomar i mag-tarmkanalen, de
primära och sekundära motilitetsrubbningarna. Sannolikt finns det flera sjukdomsgrupper
som idag definieras enbart utifrån symtombilden som med moderna tekniker kan påvisas
bero på sjukliga förändringar i tarmens nerver eller muskler. |
|
