Christina Ullman

Föredrag  |    |  Curriculum vitae  |

Curriculum vitae

Christina Ullman

chef för det medicinska biblioteket på Blekingesjukhuset
Bibliotekarie 1976 på linjen för företags- och forskningsbibliotek, Bibliotekshögskolan i Borås.
1997 påbyggd med dokumentalistutbildning.
Efter Bibliotekshögskolan vikariat på olika institutionsbibliotek och UB i Lund samt på Lunds stadsbibliotek.
1980-1984 Biblioteks/kulturchef i Sorsele, Västerbottens län
1984-1992 Biblioteks/kulturchef i Emmaboda, Kalmar län
1992-1996 1:e bibl Emmaboda bibliotek
1996 - Blekingesjukhusets bibliotek
Före bibliotekshögskolan, studier i Lund i Kvartärgeologi, Historisk geologi/paleontologi och mineralogi/petrologi


Söka på Nätet

En seriös möjlighet att nå kvalificerad medicinsk information?

Några sökmaskiner, deras konstruktion och arbetssätt.

Man uppskattar att c:a 10% av all information på Internet handlar om medicin. Där finns allt från subjektivt tyckande till vetenskapliga rapporter. Det är ett enkelt, billigt och effektivt sätt att publicera sig. Gemensamt för de olika sökmaskinerna är att de indexerar dokumenten som läggs ut på Nätet. De gör det på lite olika sätt, därför kan man få olika svar på samma söksträng beroende på vilken söktjänst man använder. Har man tid kan det alltså vara idé att pröva sig fram.

Altavista, Hotbot och Webcrawler är exempel på söktjänster som letar upp websidor med hjälp av ett sidletarprogram en s.k. spindel eller spider. Spindeln sänder informationen vidare till söktjänstens databas där den indexeras och blir sökbar från tjänstens websida. Effektiviteten hos dessa sökmaskiner granskas och värderas ständigt i bl a datatidskrifter. Just nu anses Altavista i särklass bäst. Hotbot som legat jämsides har gått tillbaka några steg. Men valet av tjänst är också fråga om vana. Man lär sig en sökmetodik som passar en speciell söktjänst.

Yahoo har katalogiserat websidorna i en typ av länksystem eller länkträd. Där kan man med hjälp av kategoriord klicka sig fram till just det ämne man vill ha information om och hitta användbara sajter. Yahoo innehåller inte samma stora mängd websidor som exempelvis Altavista men man hittar ofta bra sidor som man sedan kan länka sig vidare från.

Magellan och Infoseek är exempel på söktjänster som innehåller recensioner av websajterna. De är uppbyggda efter kategori på samma sätt som Yahoo men ger dessutom ett omdöme om websajten.

Meta-index är index över index, dvs sammanställningar av websajter och databaser inom olika ämnesområden t.ex All-In-One. Meta-index kräver sökvana men är bra när man är ute efter speciella ämnesdatabaser.

 

Några sökstategier för att nå målet, utan för mycket brus.

En lämplig början när man mera systematiskt vill börja använda en söktjänst är att läsa igenom help-filen. Den är inte i första hand en livboj som man kastar sig efter när man kört fast i en sökning utan en handledning i hur man bäst använder just den söktjänsten. Finesserna varierar från tjänst till tjänst men några gemensamma söksätt finns.

Om man skriver en räcka sökord i sökrutan söker maskinen på dessa ord utan inbördes sammanhang och kanske får man bara träff på de första orden. Skriver man ett + framför ett sökord ska just det ordet finnas med i posterna man får upp. Citationstecken anger att orden hör ihop

t.ex. "Vilhelm Moberg". Har man inte med citationstecknen får man upp alla vilhelm och alla moberg maskinen kan hitta.

Man får ett bättre resultat om man lägger upp en strategi för sökningen och väljer bra sökord. Med strategi menas då att sökningen kan byggas upp. Man börjar t ex lite brett och allmänt, ser hur många träffar man får, vad för slags träffar det är, kvaliteten på träffarna, går in på några sajter och hittar kanske ytterligare sökord. Sedan laborerar man med sökord och de verktyg som söktjänsten ger.

 

 

Det är inte svårt att söka på Internet, men det kräver tid och träning, både för att lära sig och sedan

hålla sig ā jour med allt nytt som händer.

Ålder är inget hinder! Det är möjligt att tonåringar har lättare för att ta till sig tekniken men den som har levat längre har betydligt flera både erfarenheter och referenser att associera emellan, är helt enkelt mer allmänbildad och kan därför, från den utgångspunkten, söka minst lika effektivt.

 

 

Att bedöma träffarna i en sökning

Moderna layout-program kan ge vilken text som helst en mycket vederhäftig och professionell framtoning. Men man kan ha några tumregler för att bedöma träffarna i en sökning:

Titta på datum för senaste uppgradering av sajten. En sajt, som ingen har sett om på ett halvår eller mera, kan vara tämligen inaktuell.

Domänadressen ? ? Är värden för dokumentet ett välkänt universitet i USA eller en anonym Internet-distributör någonstans i Europas utkanter?

Finns det e-mail adress till någon person man kan kontakta och få uppgifterna i dokumentet verifierade?

 

Är newsgroups ytterligare en möjlighet?

På Internet finns mängder av s.k. newsgroups, som är en form av elektroniska diskussionsklubbar eller seminarier. Vem som helst kan starta en newsgroup i vilket ämne som helst. Även här finns en hel del medicin. Man letar på Usenet upp en newsgroup i det ämne man är intresserad av och går in och tittar på inläggen. Verkar den användbar kan man prenumerera på den och delta i diskussionen. Det är här man kan skicka ut en fråga och hoppas på svar från någonstans i världen.

Ett autentiskt fall kommer att illustrera/pröva Internets användbarhet.