|
BAD 97 |
|
Förord/anvisningar
Enligt beslut av Socialstyrelsen skall den hittills gällande sjukdomsklassifikationen ICD9 från och med 1997 ersättas av ICD10, dvs en svensk version av WHO:s International Classification of Diseases and Related Health Problems, 10th Revision. Den svenska versionen har hösten 1996 utgivits av Socialstyrelsen med titeln Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, Systematisk förteckning. En alfabetisk förteckning kommer att publiceras separat.
Arbetet med att för den svenska hälso- och sjukvårdens behov översätta ICD10 har letts av en i Socialstyrelsen förankrad central projektgrupp. Svenska Läkaresällskapets samtliga sektioner har därvid givits möjlighet att som remissorgan granska och kommentera de många preliminära versioner som föregått den slutliga svenska ICD10-klassifikationen. Svenska Barnläkarföreningen (BLF) beslöt (1991) att som sin representant i detta arbete utse undertecknad professor Yngve Larsson. Därutöver har synpunkter och förslag vid upprepade tillfällen inhämtats från BLFs sektioner och arbetsgrupper.
På grund av den barn- och ungdomsmedicinska specialitetens breda omfattning, som innebär att barnmedicinska diagnoser förekommer inom praktiskt taget samtliga 23 kapitel i ICD10, har arbetet för BLFs del varit särskilt omfattande. Ett stort antal specifikt barnmedicinska önskemål och synpunkter har den centrala arbetsgruppen i viss utsträckning kunnat ta hänsyn till, dock inte i hela den omfattning som skulle ha varit önskvärt. Ett avgörande hinder för att få full genomslagskraft för pediatrikens behov har varit den övergripande principen att några större eller principiella avvikelser från WHO:s originalversion inte skall få förekomma.
I likhet med många andra specialistföreningar beslöt därför BLF vid sitt årsmöte 1995 att låta utarbeta en pediatrisk specialversion av ICD10, i överensstämmelse med vad som tidigare (1987) varit fallet då föreningen utgav "Barnläkarföreningens Alfabetiska Diagnosregister" (BAD).
Resultatet av det nu avslutade arbetet med ICD10 presenteras härmed som BAD97.
En vägledande princip vid framtagandet av BAD97 har varit att ur huvudversionen av ICD10 välja ut alla sådana diagnoser som kan bli aktuella inom svensk barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet och att i största möjliga utsträckning presentera dessa som fyrställiga alfanumeriska koder: en bokstav + två siffror + en punkt + en siffra. Dessutom har i ganska många fall behov uppstått att "fördjupa" diagnostiken genom att lägga till ytterligare en bokstav (A, B, C, .... W, X), varigenom femställiga koder bildats. I fyrställig kod står slutsiffrorna .0 - .7 för specificerade diagnoser, medan siffrorna .8 och .9 står för "andra specificerade", respektive "ospecificerade" tillstånd. I en femställig kod betecknar bokstäverna W och X på samma sätt "andra specificerade" och "ospecificerade" tillstånd. En samlad förteckning över de på så sätt framtagna femställiga fördjupningskoderna finns i bilaga 1.
Observera att huvudversionen i en del fall endast har en treställig kod och att, när en sådan kod skall fördjupas, den enligt en övergripande regel måste förvandlas till femställig genom att i fjärde position sätta .9 och detta oberoende av om diagnosen är specificerad eller ospecificerad.
Under remissbehandlingen inom BLF av underlaget till BAD97 har i stort sett samtliga sektioner och arbetsgrupper uttryckt önskemål om ytterligare tillägg och fördjupningar av diagnoser inom respektive subspecialiteters verksamhetsområden. Den vägledande principen har varit att i största möjliga utsträckning respektera dessa önskemål, och det har därför inte kunnat undvikas att BAD97 blivit relativt omfattande.
Icke desto mindre är det sannolikt att man ibland inte kommer att hitta den diagnos man söker i BAD97, och att man därför måste gå tillbaka till huvudversionen av ICD10. För att underlätta sökandet har därför i BAD97 inkluderats såväl rubrikerna på de olika avsnitten i ICD10:s kapitel som också ett relativt stort antal av de treställiga rubrikkoder som avsnitten innehåller även när dessa är sällsynta inom pediatriken. En treställig kod i BAD97 betyder alltså att ytterligare information om ifrågavarande sjukdomstillstånd finns att hämta i huvudversionen av ICD10. Undantag från denna regel förekommer i några enstaka fall, vilket då innebär att det för ifrågavarande tillstånd inte finns några fyrställiga kodnummer.
Användbarhet och värde i en sjukdomsklassifikation ökar naturligtvis i den mån konsensus råder om definitioner på de olika sjukdomstillstånden. BAD97 innehåller emellertid inte några närmare försök att fastställa sådana. Det tillkommer den barnmedicinska professionen inom BLF, dess sektioner och arbetsgrupper, att allt efter behov komma överens i dessa hänseenden. När så sker öppnas utökade möjligheter till jämförande utvärderingar, sammanställningar och kvalitetsanalyser inom svensk pediatrik.
Nu föreliggande BAD97 är uppställd som en systematisk klassifikation och följer samma kapitelindelning som huvudversionen. Under arbetets gång har frågan uppkommit om det dessutom i likhet med tidigare BAD-upplagor också finns ett behov av en alfabetisk version av BAD97. Det är möjligt att en alfabetisk sortering av diagnoserna inom varje enskilt kapitel för sig bättre skulle motsvara verksamhetens behov än ett alfabetiskt register som omfattar alla klassifikationens sjukdomar och tillstånd. Tills dess att man i den barnmedicinska verksamheten i praktik erhållit erfarenheter av den nu färdigställda systematiska BAD97 har det därför ansetts lämpligt att avvakta med att även ta fram en eventuell alfabetisk version.
Dubbelkodning enligt dagger (†) - asterisk (*) systemet förekommer i ICD10 på samma sätt som i ICD9. En daggerförsedd kod är alltså primär och överordnad motsvarande asteriskmärkta kod. Daggerkoden måste därför i förekommande fall alltid anges, medan motsvarande asteriskmärkta kod kan användas som tilläggskod om och när så önskas.
Det bör också framhållas att kodnummer från kapitel XX (Yttre orsaker till sjukdom och död) endast skall användas som tillägg till kodnummer från annat kapitel, som anger tillståndets art (på samma sätt som gällt E-serien i ICD9).
Stavningen följer helt de i den svenska huvudversionen angivna reglerna, vilket innebär att man i största möjliga utsträckning skall använda svenska eller försvenskade termer. När trots detta latinska benämningar ibland förekommer skall dock dessa stavas i enlighet med originalspråket.
De inom barnallergologin förekommande diagnoserna är utspridda på ett flertal av klassifikationens kapitel. För att underlätta arbetet med dessa tillstånd har de sammanställts i en särskild förteckning, se bilaga 2.
På liknande sätt har de inom den öppna barnsjukvården oftast förekommande diagnoserna sammanställts i bilaga 3 - UTE-BAD.
För fullständighetens skull återges även i bilaga 4 en avskrift av de inom neonatologin förekommande diagnoser och åtgärder som ingår i den ICD10-anpassade "lathund" som tillhör förlossningsvårdens journalsystem (FV2).
Även om BAD97 således blivit ganska omfattande kommer den förhoppningsvis
- i varje fall i jämförelse med huvudversionen av ICD10 - att visa sig vara relativt lätthanterlig och i huvudsak täcka såväl de slutna som öppna barn- och ungdomsmedicinska verksamheternas behov.
Men en sjukdomsklassifikation kan aldrig vara en gång för alla given regelbok. Erfarenheterna från de inom specialiteten verksamma och den medicinska utvecklingen kommer därför med all sannolikhet att medföra ett behov av kompletteringar och ändringar i pediatrisk sjukdomsterminologi. Reviderade upplagor av BAD97 kan därför förväntas bli med tiden nödvändiga.
Som ovan framhållits har i arbetet med BAD97 stor hjälp lämnats av många representanter för BLF, dess sektioner och arbetsgrupper. Jag vill här särskilt tacka dem som i komplicerade sammanhang med betydande sakkunskap och stort intresse lämnat viktiga och värdefulla bidrag:
Jan Alm (ämnesomsättningssjukdomar), Bengt Andréasson (neonatologi), Göran Annerén (genetik), Jürgen Bensch (barnneurologi), Kristina Berg-Kelly (adolescensmedicin), Lars Danielsson (gastroenterologi), Ulf Ergander (barnkardiologi), Elisabeth Esbjörner (barnnefrologi), Anders Fasth (immundefekter och barnreumatologi), Tony Foucard (barnallergologi), Leif Gothefors (infektionsjukdomar), Christer Hurve (öppenvårdspediatrik), Jan Sunnegårdh (barnkardiologi) och Ragnar Tunell (neonatologi).
* * *